Frankrikes bruttonationalprodukt, BNP, minskade med 0,1 procent under årets tredje kvartal jämfört med kvartalet före. Nedgången kommer efter en period av svag utveckling och innebär att ekonomin inte har visat någon tillväxt under tre kvartal i följd, enligt finansminister Roland Lescure.
Uppgifterna kommer från den franska statistikbyrån Insee och förstärker bilden av en ekonomi som har svårt att få fart. Lescure beskriver utvecklingen som allvarlig, men säger samtidigt att landet ännu inte befinner sig i en ekonomisk kris. Enligt honom är den avgörande frågan om regeringen lyckas genomföra den kursändring som presenteras i budgeten.
”Om vi misslyckas med att genomföra den vändning som beskrivs i budgeten är vi på väg rakt in i väggen.”
Svag tillväxt och växande skulder
Den ekonomiska nedgången sammanfaller med ett pressat offentligt finanseringsläge. Frankrike har stora budgetunderskott och en statsskuld som fortsätter att öka. Det har i sin tur bidragit till att kostnaden för att låna pengar har stigit. Räntorna på franska statsobligationer ligger nu bland de högsta nivåerna i Europa.
För staten innebär högre räntor att en större del av de offentliga utgifterna kan behöva gå till räntebetalningar. Källmaterialet anger inte hur stora dessa kostnader är eller hur de har förändrats, men sambandet mellan den växande skulden och de högre obligationsräntorna pekas ut som en central del av läget. Den ekonomiska politiken behöver därmed hantera både den svaga produktionen och kraven på att minska underskotten.
| Ekonomisk indikator | Uppgift |
|---|---|
| BNP, tredje kvartalet | -0,1 procent jämfört med föregående kvartal |
| Tillväxt de senaste tre kvartalen | Ingen tillväxt |
| Statsfinanser | Stora budgetunderskott och stigande statsskuld |
| Statsobligationer | Räntor bland de högsta i Europa |
Budgeten blir central
Regeringens budget får därför en större betydelse än att bara ange nästa års inkomster och utgifter. Den ska enligt finansministern också lägga grunden för en vändning i ekonomin. För att lyckas behöver regeringen få igenom planen, samtidigt som den hanterar ett svagt ekonomiskt läge och ett växande behov av att kontrollera de offentliga finanserna.
Den politiska utmaningen är samtidigt tydlig. Frankrike har under den senaste tiden skakats av våldsamma protester, bland annat med anledning av skolor som beskrivs som underfinansierade. Protesterna visar att besparingar eller andra åtgärder för att stärka budgeten kan möta motstånd, särskilt i verksamheter där resursbrist redan har blivit en politisk konflikt.
- BNP minskade med 0,1 procent under tredje kvartalet.
- Ekonomin har inte vuxit under tre kvartal i följd.
- Budgetunderskott och statsskuld pressar de offentliga finanserna.
- Högre obligationsräntor ökar kostnaden för statens upplåning.
Utvecklingen innebär att handlingsutrymmet blir begränsat. En regering som vill stimulera ekonomin kan behöva ta hänsyn till den redan höga skulden och de stigande lånekostnaderna. En regering som i stället prioriterar att minska underskottet riskerar att möta protester och ytterligare dämpa efterfrågan i en ekonomi som redan krymper.
Det är mot den bakgrunden som Lescure varnar för ett betydligt allvarligare läge om budgetplanen inte genomförs. Samtidigt framhåller han att Frankrike inte är i kris i nuläget. De nya BNP-siffrorna visar dock att pressen ökar: tillväxten har uteblivit under en längre sammanhängande period, medan skulden och räntorna rör sig i en riktning som gör den ekonomiska politiken svårare.
