Långtidsarbetslösheten i Värmland fortsätter att minska. I oktober hade 2 951 personer i länet varit utan arbete i minst ett år. Det motsvarar 2,2 procent av arbetskraften – den lägsta andelen sedan september 2009, enligt Arbetsförmedlingens senaste månadsstatistik.
Jämfört med oktober i fjol har andelen sjunkit med 0,2 procentenheter. Förändringen är inte dramatisk från en månad till nästa: antalet långtidsarbetslösa var bara en person lägre än i september. Men över en längre period syns en tydligare nedgång, och utvecklingen placerar Värmland under riksnivån.
Färre står längst från arbetsmarknaden
Även bland dem som varit utan arbete allra längst går utvecklingen åt rätt håll. I oktober hade 1 667 personer i Värmland varit arbetslösa i minst två år. Det motsvarar 1,2 procent av arbetskraften. Ett år tidigare var antalet 1 758 personer.
Den gruppen är särskilt viktig i statistiken över långtidsarbetslöshet, eftersom en lång tid utan arbete kan innebära ett större avstånd till arbetsmarknaden än för den som nyligen blivit arbetslös. Månadsuppgifterna visar samtidigt endast hur många som är registrerade som arbetslösa och hur länge de varit utan arbete. De säger inte i sig vad som ligger bakom utvecklingen eller hur många som lämnat arbetslösheten för ett arbete.
Stora skillnader mellan kommunerna
Värmland har ingen enhetlig arbetsmarknad. Skillnaden mellan kommunen med högst och lägst andel långtidsarbetslösa är tydlig. I Filipstad hade 3,7 procent av arbetskraften varit utan arbete i minst ett år i oktober. I Torsby var motsvarande andel 1,1 procent.
| Kommun | Andel långtidsarbetslösa | Förändring på ett år |
|---|---|---|
| Filipstad | 3,7 procent | −0,2 procentenheter |
| Säffle | 3,1 procent | −0,2 |
| Grums | 3,0 procent | +0,3 |
| Karlstad | 2,4 procent | −0,3 |
| Torsby | 1,1 procent | −0,1 |
Efter Filipstad följde Säffle med 3,1 procent och Grums med 3,0 procent. Kristinehamn låg på 2,9 procent, medan Karlstad hade 2,4 procent. I Storfors var andelen 2,3 procent och i Forshaga 2,1 procent.
I den lägre delen av kommunlistan återfanns Arvika på 1,8 procent, Kil och Munkfors på 1,7 procent vardera samt Eda och Hagfors på 1,6 procent. Årjäng hade 1,4 procent, medan Hammarö och Sunne låg på 1,3 procent. Förändringarna sedan oktober 2025 var negativa i de flesta kommuner, men inte överallt. I Grums ökade andelen med 0,3 procentenheter och i Årjäng med lika mycket.
Äldre är mer utsatta än yngre
Åldersskillnaden är också tydlig i länsstatistiken. Av de 2 951 långtidsarbetslösa var 827 personer mellan 55 och 66 år. I den gruppen motsvarade långtidsarbetslösheten 2,6 procent. Bland länets yngre, 18–24 år, var antalet omkring 188 personer och andelen 1,3 procent.
Det innebär att äldre hade en högre andel långtidsarbetslösa än yngre i oktober. Samma mönster syntes i riket som helhet. Uppgifterna ger ingen förklaring till skillnaden, men visar att nedgången i länets totala långtidsarbetslöshet inte betyder att utvecklingen ser likadan ut för alla åldersgrupper.
Värmland under riksnivån
I hela Sverige hade omkring 146 000 personer varit utan arbete i minst ett år i oktober. Det motsvarar 2,7 procent av arbetskraften, en minskning med 0,2 procentenheter jämfört med samma månad 2025. Värmlands andel på 2,2 procent var därmed lägre än rikets.
Statistiken ger en samlad bild av läget i länet, men kommunernas olika nivåer visar varför utvecklingen behöver följas lokalt. I Filipstad var andelen mer än tre gånger så hög som i Torsby. Förändringarna från föregående år visar samtidigt att även kommuner med högre arbetslöshet kan gå åt olika håll: Grums och Årjäng ökade, medan Storfors minskade med 1,1 procentenheter.
För Värmland som helhet är beskedet ändå att färre står utan arbete under lång tid än för ett år sedan. 2 951 personer är fortfarande långtidsarbetslösa, men länets andel har nu nått den lägsta nivån på 17 år.
- 2 951 värmlänningar hade varit arbetslösa i minst tolv månader i oktober.
- 1 667 hade varit utan arbete i minst två år.
- 2,2 procent var länets andel långtidsarbetslösa, jämfört med 2,7 procent i riket.
