Sex gemensamma klimat- och hälsoåtgärder kan enligt Världshälsoorganisationen, WHO, förebygga 1,6 miljoner dödsfall varje år och minska de globala koldioxidutsläppen med 16,7 miljarder ton. Åtgärderna kan samtidigt ge omfattande ekonomiska vinster, enligt en ny rapport som har tagits fram inför FN:s klimattoppmöte i Turkiet den 9–20 november.
Rapportens grundbudskap är att klimatarbetet inte enbart handlar om framtida utsläppsmål. Det handlar också om att skydda människors hälsa från redan pågående och väntade klimatrelaterade risker. WHO bedömer att en bred användning av de sex åtgärderna skulle kunna rädda liv, minska utsläppen och bidra till mer motståndskraftiga ekonomier.
Värmevarningar ger störst ekonomisk effekt
Den åtgärd som får den högsta beräknade avkastningen är system som varnar för extrem hetta. För varje euro som investeras i sådana system beräknas 835 euro komma tillbaka. En förklaring är enligt rapporten att systemen i stor utsträckning kan bygga vidare på infrastruktur som redan finns, vilket begränsar kostnaderna.
Extrem hetta är därmed både en hälsorisk och ett område där relativt begränsade investeringar kan ge stor effekt. Varningssystemen är ett exempel på en förebyggande insats: genom att identifiera farliga temperaturer i tid kan samhällen förbereda sig innan belastningen ökar. WHO:s beräkning gäller den ekonomiska avkastningen på satsningen, inte en garanti för att varje enskilt land får samma resultat.
Vattenförsörjning ingår i paketet
En annan punkt i rapporten är en klimattålig dricksvattenförsörjning. När klimatförändringarna påverkar samhällens förutsättningar blir tillgången till säkert dricksvatten en central del av både klimatanpassning och folkhälsa. WHO presenterar åtgärderna som ett samlat paket där hälsoskydd, utsläppsminskningar och ekonomisk motståndskraft förstärker varandra.
- Varningssystem för extrem hetta.
- Klimattålig försörjning av dricksvatten.
- Sammanlagt sex klimat- och hälsoåtgärder som WHO bedömer kan skalas upp globalt.
För fem av åtgärderna beräknas varje investerad euro ge 24 euro tillbaka. Effekten väntas bli särskilt betydande i låg- och medelinkomstländer, där rapporten ser stora möjligheter att förena hälsoförbättringar med ekonomisk utveckling. Det innebär samtidigt att investeringar och genomförande behöver anpassas till skilda ekonomiska förutsättningar.
| Beräknad effekt | WHO:s uppgift |
|---|---|
| Förebyggda dödsfall | 1,6 miljoner per år |
| Minskade koldioxidutsläpp | 16,7 miljarder ton |
| Ekonomiska välfärdsvinster | 3,47 biljoner euro per år |
| Finanspolitiska intäkter | 4,8 biljoner euro per år |
Klimatkrisen beskrivs som en hälsokris
WHO:s generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus framhåller att många av de verktyg som behövs redan finns.
”Klimatkrisen är en hälsokris, men mycket av den skada den orsakar kan förhindras med verktyg vi redan har.”
Budskapet placerar hälsa i centrum för klimatarbetet. Enligt rapportens beräkningar motsvarar de 1,6 miljoner liv som kan räddas ungefär ett av 40 dödsfall. Samtidigt bedöms åtgärderna varje år kunna skapa omkring 3,47 biljoner euro i ekonomiska välfärdsvinster och ytterligare cirka 4,8 biljoner euro i finanspolitiska intäkter.
Rapporten har lagts fram inför årets FN-möte i Turkiet, där klimatfrågan åter samlar länder kring behovet av utsläppsminskningar och anpassning. WHO:s slutsats är att klimatåtgärder kan ge flera resultat samtidigt: mindre utsläpp, färre dödsfall och starkare ekonomier. Det gör genomförandet till en fråga inte bara om långsiktiga klimatmål, utan också om konkreta investeringar i skydd och beredskap här och nu.
