Demokraternas storseger i USA:s mellanårsval kan förbättra villkoren för svenska företag inom grön teknik och energieffektivisering. Samtidigt väntas en mer konfrontativ relation mellan kongressen och Vita huset, med möjliga utredningar och hårda utfrågningar. För svenska företag är utvecklingen därför både en möjlighet och en källa till fortsatt osäkerhet.
Johan Karlberg, USA-chef på halvstatliga Business Sweden, bedömer att valresultatet kan leda till två politiskt turbulenta år i Washington. Demokraternas framgångar beskriver han som en reaktion på president Donald Trumps politik, men han varnar samtidigt för att det ännu är svårt att dra säkra slutsatser om vilken konkret politik som kommer att genomföras.
”Det är väl så att vi tyvärr får förvänta oss rätt så stridiga tider i Washington under två år.”
Grön teknik kan få bättre förutsättningar
Under Trumps två första år vid makten har regeringen, enligt bedömningen, haft en tydligt negativ hållning till grön omställning och energieffektiviseringar. Det är områden där svenska företag redan har betydande intressen. En förändrad politisk balans i Washington kan därför skapa bättre förutsättningar för företag som säljer teknik och lösningar för effektivare energianvändning.
Det handlar inte om att svenska företag automatiskt får nya kontrakt eller att amerikanska regler ändras över en natt. Däremot kan en annan politisk inriktning göra det lättare för den typen av teknik att få gehör i offentliga diskussioner och framtida beslut. Karlberg tror att sektorerna kommer att utvecklas bättre, men understryker samtidigt att mellanårsvalet inte ger någon entydig bild av Demokraternas samlade ekonomiska politik.
- Möjlig medvind: grön teknik och energieffektivisering.
- Möjlig motvind: stora teknikbolag inom AI kan möta hårdare politisk granskning.
- Fortsatt osäkerhet: tullar och USA:s linje gentemot EU och Sverige väntas inte förändras snabbt.
Begränsad effekt för etablerade svenska bolag
För flera svenska börsbolag med stor försäljning i USA bedöms effekten bli mindre direkt. Ericsson, SSAB, Gränges och Munters nämns som exempel på företag som redan har en stark närvaro på den amerikanska marknaden. Enligt Karlberg har många av dem i stor utsträckning byggt upp lokala leveranskedjor och använder underleverantörer i USA.
| Företag | USA-exponering enligt bedömningen | Betydelse |
|---|---|---|
| Ericsson | Omkring 25–35 procent av omsättningen för flera stora bolag | Lokala leveranskedjor kan minska tullkänsligheten |
| SSAB | USA är en viktig marknad | Stor lokal närvaro dämpar effekten av handelspolitiken |
| Gränges | USA är en viktig marknad | Försörjningskedjorna är i hög grad lokala |
| Munters | USA är en viktig marknad | Lokala underleverantörer minskar sårbarheten |
För bolag med produktion, försäljning och inköp på plats i USA blir den amerikanska politiken mindre beroende av tullnivåer mellan länder. Karlbergs bedömning är att dessa företag därför inte påverkas lika mycket av handelspolitiken som företag som är beroende av gränsöverskridande leveranser.
AI-branschen kan möta nya konflikter
På teknikområdet finns samtidigt en möjlig motkraft. Demokraternas framgångar kan innebära att kongressen riktar mer uppmärksamhet mot de stora teknikföretagen inom artificiell intelligens. Källmaterialet pekar på risk för hårdare politiska granskningar av teknikbjässar i AI-sektorn, men anger inte vilka regler eller åtgärder som i så fall skulle införas.
Den politiska osäkerheten förstärks av att valresultatet inte ger någon tydlig demokratisk plan för statsfinanser, sjukvård eller arbetsmarknad. Mellanårsvalen avgörs i hög grad av lokala frågor och valdistrikt för valdistrikt. Därför går det ännu inte att översätta segern till en sammanhållen nationell teknikstrategi.
Några drastiskt sänkta tullar eller en snabb omläggning av USA:s utrikespolitik gentemot EU och Sverige bör enligt Karlberg inte räknas med. För svenska teknikföretag blir den närmaste tiden därmed en balans mellan möjliga framsteg inom hållbar teknik och fortsatt försiktighet kring handel, AI och den politiska konflikten i Washington.
