SL har avslutat en säkerhetsöversyn av omkring 40 bussterminaler i Stockholms län, ett år efter bussolyckan vid Tekniska högskolan i Stockholm där tre kvinnor omkom. Genomgången pekar på flera möjliga förändringar i både terminalernas utformning och bussarnas tekniska utrustning.
Resultatet ska presenteras för Region Stockholms trafiknämnd den 24 november 2026. Det innebär att nästa steg i arbetet blir politisk behandling, medan flera av de föreslagna åtgärderna fortfarande befinner sig på utredningsstadiet. Något generellt beslut om att bygga om alla terminaler eller utrusta samtliga bussar på samma sätt finns inte.
Olika terminaler kräver olika lösningar
Utgångspunkten i granskningen är att riskerna ser olika ut från plats till plats. Trafikmiljön, gångstråkens placering, bussarnas körytor och terminalernas kapacitet varierar. Därför ska förbättringar enligt beslutsunderlaget i första hand kopplas till lokala riskbedömningar, snarare än till en enda modell för hela länet.
En central del är att skapa större avstånd mellan bussar och resenärer. Det kan handla om förändrade gångvägar, tydligare avgränsningar eller justeringar av ytor där bussar och gående rör sig nära varandra. Även belysning och vägmarkeringar kan förbättras där den lokala genomgången visar att det behövs.
| Område | Föreslagen inriktning | Status |
|---|---|---|
| Säkerhetsronder | Gemensamma kontroller av risker | Har påbörjats |
| Gång- och körytor | Tydligare separation mellan trafikslag | Kan bli aktuell |
| Hastigheter | Begränsningar på utsatta platser | Utreds |
| Överkörningsskydd | Skydd på bussar | Kräver ytterligare utredning |
| AI-kameror | Upptäcka risk för kollision | Utreds |
Fokus på att upptäcka faror tidigare
SL:s arbete omfattar också hur trafiken organiseras. Gemensamma säkerhetsronder med bland andra trafikoperatörer och skyddsombud ska ge bättre underlag om situationer där olyckor kan uppstå. Tanken är att riskerna ska identifieras innan de leder till en incident, i stället för att säkerhetsarbetet enbart bygger på erfarenheter efteråt.
Som en del av genomgången har SL dessutom infört kapacitetsutredningar. De ska bidra till en samlad bedömning av hur terminalerna fungerar och hur säkerheten påverkas när många bussar och resenärer använder samma ytor. För pendlare märks sådana förändringar i praktiken främst genom hur bussar leds, var gångstråk placeras och hur rörelserna på terminalen styrs.
Teknik på bussarna kan testas
Bland de mer konkreta förslagen finns överkörningsskydd, en teknisk eller fysisk lösning som ska kunna minska risken för allvarliga skador om en person hamnar nära eller under en buss. Förslaget kräver dock ytterligare utredning, och ett pilotprojekt kan bli aktuellt. Det finns alltså ännu inget besked om ett brett införande.
Även AI-kameror utreds. Tekniken skulle kunna användas för att upptäcka situationer där en kollision riskerar att inträffa och därmed ge möjlighet till en tidigare varning eller annan insats. Arbetet sker tillsammans med trafikoperatören Transdev. Underlaget ger inte besked om var tekniken i så fall skulle användas, när ett eventuellt test kan starta eller hur ett införande skulle se ut.
- Översynen omfattar omkring 40 bussterminaler i Stockholms län.
- Förbättrad separation mellan bussar och resenärer är en möjlig inriktning.
- Hastighetsbegränsningar, överkörningsskydd och AI-kameror är ännu inte generella beslut.
- Resultatet ska behandlas av trafiknämnden den 24 november 2026.
Beslutet avgör vad som går vidare
Det fortsatta arbetet avgörs nu av vilka åtgärder trafiknämnden vill gå vidare med och vilka som behöver analyseras mer. För resenärerna är den viktigaste skillnaden att säkerhetsfrågorna prövas på flera nivåer samtidigt: i terminalernas fysiska miljö, i trafikens organisation och genom teknisk utrustning på bussarna.
Granskningen innebär samtidigt inte att alla terminaler omedelbart får nya skydd eller samma säkerhetssystem. Enligt beslutsunderlaget ska åtgärderna anpassas efter förutsättningarna på varje anläggning. Den praktiska effekten för stadsbor och pendlare kommer därför att bero på vilka risker som identifieras lokalt och vilka investeringar som slutligen beslutas.
