Svenskarna lägger miljarder kronor på kosttillskott och vitaminer varje år. Samtidigt saknas det enligt Martin Bergö, professor i molekylär medicin vid Karolinska institutet, tillräckliga belägg för att tillskotten i allmänhet skulle få människor att må bättre. Vissa preparat kan dessutom vara skadliga.
Det finns inget tillskott jag skulle ta, för det finns ingen evidens för att det skulle få mig att må bättre. En del kan till och med vara skadliga.
Marknadsföringen förstärker hälsolöftena
På marknaden finns produkter som marknadsförs med olika löften: kollagen kopplas till hudens utseende, ashwagandha till stress, gurkmeja till leder och antioxidanter till immunförsvaret. När liknande budskap återkommer i reklam och sociala medier kan tillskotten framstå som en självklar del av ett hälsosamt liv.
Enligt Bergö är människors oro för att göra fel en viktig förklaring till att försäljningen fortsätter. Många vill må bra och undvika risken att ha brist på något. Samtidigt har marknadsföringen blivit effektivare och spelar på förhoppningen om att hälsan ska kunna förbättras genom en enkel kapsel, ett pulver eller några droppar.
- Vanliga budskap: tillskott kopplas bland annat till hud, stress, leder och immunförsvar.
- Marknadsföring: sociala medier och influerare visar ofta tillskott som en del av vardagens morgonrutiner.
- Forskningsläget: att en produkt syns ofta är inte samma sak som att den har dokumenterad effekt.
Antioxidanter är inget undantag
Antioxidanter förekommer naturligt framför allt i frukt, bär, grönsaker, baljväxter och nötter. De säljs också i koncentrerad form som tillskott, ofta med påståenden om att de ska stärka immunförsvaret eller minska oxidativ stress i kroppens celler.
Det fanns länge en föreställning om att extra antioxidanter skulle kunna skydda mot cancer och hjärt-kärlsjukdomar. Men enligt Bergö visade placebokontrollerade kliniska studier med tiotusentals deltagare att vissa antioxidanttillskott i stället ökade risken för cancer. Uppgiften är därför en tydlig varning mot att tolka ett ämnes naturliga förekomst som ett bevis för att höga doser i tablettform är nyttiga.
| Område | Vad som framgår |
|---|---|
| Naturliga antioxidanter | Finns bland annat i frukt, bär, grönsaker, baljväxter och nötter. |
| Antioxidanttillskott | Vissa preparat har i kliniska studier kopplats till ökad cancerrisk. |
| Dosering | Mer av ett ämne som behövs i liten mängd är inte automatiskt bättre. |
Högre dos betyder inte större nytta
Enligt professorn är det en vanlig missuppfattning att ett ämne som kroppen behöver blir mer hälsosamt ju mer som tillförs. Resonemanget gäller även vitaminer och antioxidanter: kroppen behöver vissa ämnen i små mängder, men det finns inte något självklart stöd för att större intag ger större effekt.
För den som överväger ett kosttillskott innebär uppgifterna att hälsolöften behöver granskas kritiskt. En färgstark förpackning, återkommande inlägg i sociala medier eller en rutin som visas av en influerare säger inte i sig något om produktens effekt. Det är också viktigt att skilja mellan ämnen som finns naturligt i vanlig mat och koncentrerade preparat som tas i tablett-, pulver- eller droppform.
Budskapet från Bergö är inte att alla tillskott är identiska, utan att det saknas grund för att generellt se dem som en genväg till bättre hälsa. Särskild försiktighet behövs när produkter säljs med breda löften om skydd mot sjukdom eller när höga doser framställs som bättre än en balanserad tillförsel. Att ett tillskott marknadsförs som hälsosamt är inte detsamma som att nyttan är vetenskapligt belagd.
