Tidöpartierna förbereder sig för att kunna lägga fram ett gemensamt budgetalternativ, samtidigt som Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet ännu försöker hitta en väg till regeringsmakten. Det innebär att riksdagens budgetprocess kan komma att gå före den politiska uppgörelsen om vem som ska leda landet.
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) arbetar fram till 12 november med att ta fram övergångsregeringens budget. I ett normalt regeringsskifte är det den nya finansministern som presenterar den egna regeringens budgetproposition. Någon efterträdare finns dock ännu inte, och därför måste den avgående regeringen lägga fram ett ekonomiskt underlag som en kommande regering kan behöva utgå från.
Fyra partier med etablerad budgetprocess
På Tidösidan är förutsättningarna mer samordnade än på den rödgröna sidan. Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna har redan samarbetat om budgetar under fyra år. Liberalerna öppnade för en gemensam budgetlinje för omkring tre veckor sedan, och under den gångna veckan anslöt sig Sverigedemokraterna till diskussionen. Moderaterna har samtidigt inte stängt dörren.
”Jag utesluter inte det. Det får vi återkomma till”, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M).
Henrik Vinge beskriver samtalen som långt gångna i den meningen att kontakterna mellan partierna redan är etablerade. Han framhåller att budgetarbetet har pågått under året, men att den sista delen av förhandlingarna normalt sker efter sommaren. I år har den fasen inte genomförts på vanligt sätt eftersom det varit valrörelse.
| Fråga | Aktuellt läge |
|---|---|
| Övergångsbudget | Ska tas fram till 12 november |
| Tidöpartierna | Diskuterar gemensam eller samordnad budget |
| Rödgröna sidan | Försöker fortfarande bilda regering |
| Centerpartiet | Förbereder en egen budgetmotion |
Flera vägar till samma mål
Enligt Vinge finns mer än ett sätt för Tidöpartierna att agera. De kan lämna in en gemensam budgetmotion redan från början. Ett annat alternativ är att partierna presenterar varsin motion och därefter samlar sig kring ett gemensamt förslag i finansutskottet. Den avgörande frågan blir då om ett sådant förslag kan samla tillräckligt stöd i kammaren.
Vinge bedömer att processen kan gå snabbt. Hans argument är att partierna har arbetat nära varandra under fyra år, att det finns upparbetade rutiner och att företrädarna känner varandras politiska förutsättningar. Det betyder samtidigt inte att budgetens innehåll är färdigförhandlat. Övergångsbudgeten kan ge en ekonomisk grund, men den löser inte automatiskt de politiska skiljelinjer som återstår mellan partierna.
Centerpartiet kan få en avgörande roll
På den andra sidan av riksdagen är läget mer splittrat. Centerpartiet förbereder en egen budgetmotion, något som har väckt irritation i Vänsterpartiet. Om låsningarna mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet består kan Centerpartiet i ett senare skede välja att stödja ett högeralternativ. Ett liknande utfall inträffade 2018, innan Januariavtalet blev klart.
Det gör Centerpartiets agerande centralt för budgetens väg genom riksdagen. Partiet kan både behöva förhålla sig till en möjlig regeringsuppgörelse på den rödgröna sidan och till ett budgetförslag som Tidöpartierna försöker samordna. Om ett gemensamt Tidöalternativ får stöd i kammaren kan det begränsa handlingsutrymmet för en ny regering, även om regeringsbildningen landar på en annan sida.
Det politiska läget handlar därmed inte bara om vilket parti eller vilka partier som får ansvar för regeringen. Det handlar också om vilket ekonomiskt underlag som riksdagen kan komma att besluta om först. Fram till den 12 november behöver övergångsregeringen lägga grunden. Därefter avgör förhandlingarna mellan partierna om den grunden kompletteras av ett gemensamt Tidöförslag, flera separata motioner eller en lösning som växer fram i finansutskottet.
