Perstorp tar plats högst upp
Perstorps kommun har utsetts till Sveriges mest djurvänliga kommun 2026. Det står klart i Djurens Rätts årliga granskning av hur landets kommuner arbetar med djurvälfärd och hållbara offentliga måltider. För Perstorp innebär resultatet en nationell förstaplats – och för Skåne en tydlig framgång i årets sammanställning.
Totalt finns fyra skånska kommuner bland de tio högst placerade. Det gör Skåne till det län som har starkast representation i toppen i årets granskning. Vilka de övriga tre kommunerna är framgår inte av det tillgängliga underlaget, men deras placeringar bidrar sammantaget till att regionen tar över det nationella försteg som Södermanland haft under de två föregående åren.
Besluten fattas i kommunernas kök och avtal
Granskningen handlar inte enbart om övergripande ambitioner. En central del är hur kommunerna utformar sina livsmedelsupphandlingar och vilka krav som ställs när mat köps in till den offentliga verksamheten. Det gäller bland annat måltider i skolor och äldreomsorg, där kommunernas beslut får betydelse för många invånare i vardagen.
Två områden lyfts särskilt fram som avgörande för kommunerna i toppen. Det ena är krav som gör att kommunen kan välja bort så kallade turbokycklingar, det vill säga snabbväxande kycklingar. Det andra är ett mer målinriktat arbete för att servera växtbaserad mat i offentliga kök. Enligt granskningen är det kombinationen av dessa insatser som främst skiljer de högst placerade kommunerna från övriga landet.
| Uppgift | Resultat 2026 |
|---|---|
| Högst placerade kommun | Perstorp |
| Skånska kommuner på topp tio | 4 |
| Granskningen omfattar | Djurvälfärd och hållbara offentliga måltider |
Skåne stärker sin ställning
Årets resultat visar på en geografisk förändring i den nationella bilden. Södermanland, som enligt sammanställningen dominerade de två senaste åren, saknar i år helt kommuner bland de tio främsta. Samtidigt går Skåne fram och tar ett tydligt grepp om topplaceringarna. För kommunerna i länet blir rankingen därmed också ett kvitto på att lokala beslut kan få genomslag i en jämförelse mellan hela landet.
Bakom framgången ligger enligt granskningen strategiska val i upphandlingarna. När kommunen formulerar sina krav avgörs vilka villkor som ska gälla för de livsmedel som köps in. Det ger kommunerna möjlighet att väga in djurvälfärd och hållbarhet när offentliga pengar används, snarare än att enbart fokusera på inköpspris eller andra praktiska kriterier.
Olika utveckling för djurhållning och matvanor
Samtidigt beskriver årets kartläggning en utveckling i två riktningar. Fler kommuner ställer strikta krav för att välja bort snabbväxande kycklingar. När det gäller andelen växtbaserad mat har den tidigare ökningen däremot bromsat in eller stannat av på flera håll i landet. Resultatet visar därför inte en jämn omställning, utan en bild där vissa delar går framåt medan andra utvecklas långsammare.
Det gör Perstorps placering särskilt betydelsefull i granskningens egen analys. Kommunen lyfts fram för att arbeta med båda de områden som får stor vikt: högre djurskyddskrav och mer växtbaserade måltider. Utmärkelsen säger därmed något om den riktning som granskningen premierar, men underlaget innehåller inga uppgifter om kommunens exakta poäng, kostnader eller hur andelen växtbaserad mat har förändrats.
”Perstorp visar att kommuner kan göra stor skillnad för djuren genom att både satsa på mer växtbaserad mat och ställa högre djurskyddskrav.”
Det säger Cecilia Mille, sakkunnig i hållbarhetsfrågor hos Djurens Rätt och ansvarig för granskningen. Uttalandet sammanfattar organisationens bedömning av varför Perstorp placerar sig högst i årets ranking. Några ytterligare uttalanden från Perstorps kommun eller uppgifter om hur besluten har genomförts lokalt finns inte i underlaget.
Vad placeringen betyder lokalt
För invånarna märks kommunens livsmedelsbeslut främst i de måltider som serveras inom den offentliga verksamheten. Elever och äldre är därför de grupper som i första hand berörs av hur upphandlingarna utformas och vilka råvaror som köps in. Rankingen gör frågan synlig, men ger inte besked om hur förändringarna upplevs av dem som äter maten eller om vilka konkreta menyer som serveras i Perstorp.
Utmärkelsen innebär inte heller att alla frågor om djurvälfärd eller hållbara måltider är lösta. Granskningen visar samtidigt att den växtbaserade omställningen har tappat fart på flera håll. För kommunerna blir den fortsatta utmaningen därför att hålla fast vid djurskyddskraven och samtidigt utveckla måltidsarbetet över tid.
Perstorps förstaplats och Skånes fyra platser på topp tio placerar länet i centrum för årets nationella diskussion om kommunernas ansvar i livsmedelskedjan. Resultatet bygger på beslut som fattas lokalt, men jämförelsen visar hur dessa beslut tillsammans påverkar kommunernas ställning i frågor om djurvälfärd, upphandling och offentliga måltider.
