Efterlyser konkret genomförande i regionen
Den nationella strategin för psykisk hälsa och suicidprevention är på plats. Nu riktas fokus mot hur den ska omsättas i praktiken i Region Jönköpings län. I ett debattinlägg efterfrågas en strukturerad dialog mellan regionens politiska ledning och patienter, närstående samt brukar- och civilsamhällesorganisationer.
Utgångspunkten är att inflytande inte ska ses som ett frivilligt tillägg till vården. Debattörerna beskriver delaktighet som både en rättighetsfråga och en kvalitetsfråga. De menar att personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa och deras närstående behöver vara med när vården planeras, utvecklas och följs upp.
Det är inte politiker eller verksamheter som ska vara nöjda med vården. Det är patienter och närstående.
Resonemanget innebär en förskjutning av perspektivet: kvalitet ska inte enbart bedömas utifrån hur verksamheter eller beslutsfattare uppfattar sina insatser. Även erfarenheterna hos dem som använder vården måste väga tungt. Enligt debattörerna kan ett sådant arbetssätt bidra till bättre vård, högre kvalitet och större förtroende.
Oro för att psykisk hälsa hamnar utanför
Samtidigt uttrycks oro för att området psykisk hälsa riskerar att ställas utanför de strukturer för patient- och brukarinflytande som håller på att byggas upp. Kritiken riktas därmed inte mot en enskild verksamhet, utan mot risken för att psykisk ohälsa inte behandlas på samma villkor som andra vårdområden när nya former för delaktighet utformas.
Det är en central fråga i debattinlägget. Om regionen talar om ökad delaktighet måste det också finnas svar på hur den ska fungera i vardagen. Vem ska patienter och närstående vända sig till? På vilket sätt ska deras synpunkter påverka beslut? Och hur ska regionen säkerställa att medverkan inte blir beroende av tillfälliga projekt eller enskilda personers engagemang?
| Nivå | Fråga som lyfts i debattinlägget |
|---|---|
| Lokal | Hur patienter och närstående ska kunna göra sina röster hörda |
| Regional | Hur strategin ska genomföras med verkligt inflytande |
| Verksamhetsnära | Hur erfarenheter ska användas i vårdens utveckling och uppföljning |
Vill se strukturer, resurser och kontinuitet
Debattörerna efterfrågar därför mer än övergripande ambitioner. För att delaktighet ska bli bestående krävs enligt texten strukturer, resurser och långsiktighet. Det handlar om att skapa former som gör det möjligt för patienter, närstående och brukarorganisationer att delta över tid, inte bara när en plan tas fram eller när en verksamhet behöver synpunkter.
En annan del av kravet gäller civilsamhällets roll. Organisationer utanför regionens egna verksamheter beskrivs som en självklar samverkanspart i arbetet med psykisk hälsa. Debattörerna vill att den kunskap, de erfarenheter och de metoder som finns inom brukarrörelsen ska användas i regionens utvecklingsarbete.
- En strukturerad dialog med regionens politiska ledning.
- Resurser som möjliggör medverkan från civilsamhälle och brukarrörelse.
- Tydliga former för samverkan mellan regionen och berörda organisationer.
- Likvärdig inkludering av psykisk hälsa i arbetet med patient- och brukarinflytande.
Kraven rör alltså både representation och praktiska förutsättningar. Det räcker inte att bjuda in till samtal om deltagarna saknar möjlighet att avsätta tid eller om deras bidrag inte får någon tydlig plats i beslutsprocessen. På samma sätt blir delaktighet svår att följa upp om regionen inte klargör vad som har förändrats efter att synpunkter har lämnats.
Genomförandet blir nästa prövning
Den nationella strategin, som har titeln Det handlar om livet, pekar ut en övergripande riktning för arbetet med psykisk hälsa och suicidprevention. I Jönköpings län blir den regionala genomförandetakten och formerna för inflytande därför avgörande för hur strategin uppfattas av dem som berörs.
Debattinlägget innehåller inga uppgifter om vilka beslut regionen redan har fattat eller vilken modell för samverkan som ska användas. Det centrala budskapet är i stället att den politiska ledningen behöver inleda en tydlig dialog om genomförandet. Först därefter kan det bli möjligt att precisera hur patienters och närståendes erfarenheter ska tas till vara på lokal, regional och verksamhetsnära nivå.
Frågan som nu ställs till Region Jönköpings län är därmed hur ordet delaktighet ska fyllas med innehåll. Om patient- och brukarinflytandet ska bli en del av den långsiktiga vårdutvecklingen krävs enligt debattörerna att det syns i organisationen, stöds med resurser och följs upp över tid. Det är den praktiska tillämpningen av strategin som blir nästa prövning.
