Abisko nationalpark har blivit en plats där klimatförändringens konsekvenser redan syns i landskapet. Smältande permafrost, fler utbrott av björkmätarlarver och en tilltagande förbuskning av kalfjället pekas ut som tydliga tecken på att förutsättningarna förändras. Nu ska erfarenheterna från Abisko vägas in i den framtida skötseln av nationalparker och naturreservat i Norden.
Arbetet sker inom CLAP, ett nordiskt samarbetsprojekt om klimatanpassning av skyddad natur. Svenska, norska och finska projektdeltagare träffas i Kiruna för att sammanställa resultaten från Abisko och fyra andra arktiska skyddade områden. Målet är att göra naturförvaltningen bättre rustad för förändringar som påverkar både ekosystem, arter, leder och besökare.
”I Abisko nationalpark ser vi redan tydliga tecken att klimatet har förändrats. Det handlar bland annat om fler utbrott av björkmätarlarver, smältande permafrost och förbuskning av kalfjället”, säger Anna Berhan, projektledare på Länsstyrelsen i Norrbottens län.
Det innebär att klimatanpassning inte längre kan behandlas som en separat fråga vid sidan av den ordinarie förvaltningen. Länsstyrelsen har testat en metod som utgår från tänkbara klimatscenarier. Lärdomarna har samlats i en handbok för naturförvaltare, och ambitionen är att klimatperspektivet ska finnas med i alla kommande skötselplaner.
Förändringar som påverkar flera delar av parken
Permafrostens upptining är ett exempel på en förändring som kan få följder långt utanför markens temperatur. I det arktiska landskapet hänger naturmiljöer, leder och infrastruktur samman. När förhållandena blir mindre stabila måste förvaltningen samtidigt ta hänsyn till naturens utveckling och till hur människor rör sig i området.
Vinterförhållandena är en särskild utmaning. Ett mer oberäkneligt vinterväder kan påverka besökarnas säkerhet, samtidigt som förändrade förhållanden kan öka slitaget på naturen. Därför omfattar klimatanpassningen inte bara åtgärder för arter och naturtyper, utan också hur besökare informeras och hur leder och andra anläggningar hanteras.
| Område | Utpekad klimatutmaning |
|---|---|
| Natur och arter | Fler björkmätarlarver och förändrade livsmiljöer |
| Mark och landskap | Smältande permafrost och förbuskning av kalfjället |
| Besökare | Ökad osäkerhet i vintervädret och behov av tydligare information |
| Förvaltning | Klimatscenarier ska vägas in i framtida skötselplaner |
En av de miljöer som kan behöva riktade insatser är fjällheden. Samtidigt finns en gräns för vad förvaltningen kan och bör försöka styra när klimatet förändrar grundvillkoren. Projektets metod handlar därför om att identifiera tänkbara utvecklingar och anpassa arbetet efter dem, snarare än att enbart reagera när skador redan har uppstått.
Renskötseln måste finnas med
Klimatanpassningen berör också renskötseln. Hänsyn till den näringen lyfts fram som allt viktigare, eftersom åtgärder i naturen inte får förstärka de hot som klimatförändringarna redan innebär. Det gör samordning mellan olika aktörer central i ett område där naturvård, besöksnäring och traditionell markanvändning möts.
I Abisko har länsstyrelsen därför samlat lokala aktörer, parkförvaltare, forskare och andra intressenter. Det breda arbetssättet ska ge underlag för vilka anpassningsåtgärder som behövs och hur de kan genomföras med hänsyn till både natur och människor. Frågan är därmed inte enbart hur parken ska skyddas, utan också hur olika intressen ska kunna hanteras när förändringstakten ökar.
”Klimatperspektivet har blivit något som vi måste ha med oss när vi tar hand om våra nationalparker och naturreservat”, säger Anna Berhan.
Information blir en del av klimatanpassningen
Besökarinformationen får en större betydelse när väder och förhållanden blir svårare att förutse. Naturum Abisko har använt konst för att sprida kunskap om klimatförändringarna, bland annat genom en installation med is. Den smältande isen fungerar som en konkret bild av en process som annars kan vara svår att se eller förstå i vardagen.
Det nordiska projektet har därmed två spår: dels praktisk förvaltning av skyddade områden, dels kommunikation med allmänheten. Resultaten från Abisko och de andra arktiska områdena ska enligt länsstyrelsen bidra till ökad kunskap och bättre förmåga att hantera förändringarna. På längre sikt ska den kunskapen byggas in i planeringen, så att klimatet blir en självklar del av hur Norrbottens mest värdefulla naturområden sköts.
