En uppdatering av det strategiska kunskapsunderlaget för infrastruktur till elfordon och förnybara drivmedel har tagits fram för Södermanlands län. Rapporten, som bygger vidare på en kartläggning från 2020, syftar till att ge kunskap om nuläget och vägledning för hur publik infrastruktur för laddning och tankning bör etableras fram till 2030.
Varför uppdateringen kommit till
Den första rapporten, publicerad av Länsstyrelsen i Södermanlands län med stöd av BioDriv Öst, antog ett visst tempo i omställningen. Sedan dess har verkligheten utvecklats annorlunda: antalet elfordon har ökat snabbare än vad som förutsågs medan antalet biogas- och etanolfordon utvecklats svagare. Detta, tillsammans med förändrad politik och marknad, har gjort en ny genomgång nödvändig.
Vad underlaget innehåller
Det nya kunskapsunderlaget beskriver nuläget för tillgången på publik infrastruktur — det vill säga laddstationer samt tankstationer för biodrivmedel och vätgas — och ger rekommendationer om var och hur utbyggnad bör ske för att möta efterfrågan fram till 2030. Målet är att skapa god tillgänglighet till fossilfria drivmedel i hela länet, inklusive tätorter och glesbygdsområden.
- Elfordon: antalet har ökat snabbare än förväntat och kräver en snabbare och mer riktad utbyggnad av publika laddstationer.
- Biogas och etanol: dessa drivmedel har inte vuxit i samma takt som befarat, vilket påverkar behovet av publika tankstationer för dessa alternativ.
- Vätgas: räknas som en del av framtidens tankinfrastruktur, särskilt för tunga transporter, men kräver särskild planering och investering.
Konsekvenser för kommuner, företag och bilister
Uppdateringen har praktiska konsekvenser för flera aktörer. Kommuner behöver anpassa detaljplaner och markanvisningar för att möjliggöra laddplatser vid bostadsområden, arbetsplatser och i centrum. Trafik- och transportföretag väntas påverkas av förändringar i tillgången till tankningsalternativ, särskilt för tyngre fordon där vätgas och biodrivmedel kan bli viktiga. För privatbilister betyder bättre planerad publik infrastruktur ökad trygghet vid längre resor och fler alternativ i vardagen.
Hållbarhets- och klimatperspektiv
Omställningen av transportsektorn till fossilfrihet är en central del av Sveriges arbete mot nationella och internationella klimatmål. En välplanerad publik infrastruktur för förnybara drivmedel och el är en förutsättning för att fler ska kunna välja fossilfria alternativ. Det nya underlaget för Södermanlands län är därför ett verktyg för att samordna offentliga aktörer, näringsliv och andra intressenter i regionen.
Vad händer nu — och vad är nästa steg?
Rapporten är avsedd att fungera som stöd i planerings- och beslutsprocesser fram till 2030. Nästa steg blir att använda underlaget i dialog mellan länsstyrelser, kommuner, Trafikverket, energibolag och privata aktörer för att konkretisera var investeringar behövs och hur de ska finansieras. Det innebär också att följa utvecklingen på marknaden och i politiken, eftersom dessa faktorer påverkar vilka drivmedel som blir mest relevanta framöver.
| Aspekt | Utveckling sedan 2020 |
|---|---|
| Elfordon | Ökat snabbare än antaget |
| Biogas & etanol | Svagare utveckling än förväntat |
| Publik infrastruktur | Behöver riktas om och utökas fram till 2030 |
Praktisk betydelse för länsborna
För invånare i Södermanlands län innebär en kartlagd och målinriktad utbyggnad bättre förutsättningar att välja fossilfria fordon. Det påverkar boendekostnader (möjlighet till laddning i bostadsområden), pendlingsmöjligheter och val för dem som kör tjänstebil eller lastbil. En jämn fördelning av publika laddare och tankställen är särskilt viktig för glesbygdsbor som i dag kan uppleva osäkerhet kring tillgång till laddning på längre resor.
Den uppdaterade rapporten är ett underlag — inte ett beslut i sig — men den bildar nu en gemensam grund för de beslut som måste fattas av kommuner, trafikplanerare och privata aktörer för att infrastrukturen ska följa med omställningen.
Slutligen är det viktigt att planeringen hålls flexibel. Marknaden kan förändras snabbt, och teknikutveckling likaså. Ett uppdaterat, regionalt kunskapsunderlag ger bättre möjligheter att prioritera insatser och undvika investeringar som snabbt blir inaktuella.
