Mindre pengar till undervisning och stöd
Strängnäs kommun planerar att minska flera delar av skolans resurser samtidigt som målet är att förbättra resultaten. Enligt barn- och utbildningsnämndens plan för åren 2027–2030 pressas ekonomin av kostnadsökningar som inte minskar i samma takt som antalet barn. Följden blir att en större del av budgeten går till kostnader som ligger kvar, medan mindre pengar blir över till lärare och stödinsatser.
Frågan är särskilt känslig eftersom underlaget samtidigt beskriver låga skolresultat och hög skolfrånvaro. Kommunens politiska ledning har pekat på minskande barnkullar som ett skäl att se över skolans organisation och lokaler. Den bedömningen kan enligt underlaget ge lägre fasta kostnader och på så sätt bidra till att kvaliteten upprätthålls. Nämndens ekonomiska plan ger dock en mer bekymmersam bild av vad förändringen innebär för elevernas vardag.
De största besparingarna handlar inte främst om att färre barn behöver undervisning, utan om hur ersättningen till verksamheten räknas upp. Elevpengen i både grundskolan och förskolan lämnas utan uppräkning. Dessutom planeras fler avslag och lägre belopp för skolor som söker pengar till individuella stödåtgärder.
| Område | Planerad förändring |
|---|---|
| Grundskolan | Ingen uppräkning av elevpengen |
| Förskolan | Ingen uppräkning av elevpengen |
| Särskilt stöd | Fler avslag och lägre tilläggsbelopp |
Tillsammans motsvarar de tre posterna 25 helårstjänster i grundskolan och 12 helårstjänster i förskolan. Det är den beräknade effekten som anges i nämndplanen. Hur neddragningarna i praktiken ska fördelas mellan skolor och verksamheter framgår inte av det tillgängliga underlaget, men konsekvensen är att mindre resurser riktas till eleverna.
Stöd till elever kan påverkas
Tilläggsbelopp är pengar som en skola kan ansöka om när en elev behöver mer omfattande stöd än vad den ordinarie undervisningen täcker. Det kan exempelvis handla om en resursperson eller särskild undervisning. När både antalet beviljade ansökningar och ersättningens nivå minskar får skolorna mindre ekonomiskt utrymme att ordna sådana insatser.
Det innebär en tydlig målkonflikt i kommunens planering. Å ena sidan ska organisation och lokaler anpassas till ett lägre elevantal. Å andra sidan konstaterar nämnden att budgetramen inte räcker för att täcka kostnadsökningarna. När kostnaderna består men ersättningen inte följer med blir besparingen i stället synlig i verksamhetens bemanning och stöd.
- Skolan ska hantera minskande barnkullar och förändrade lokalbehov.
- Budgeten belastas av kostnader som inte minskar i samma takt som elevantalet.
- De planerade besparingarna beräknas motsvara sammanlagt 37 helårstjänster.
- Elever med behov av särskilt stöd kan få mindre resurser till individuella insatser.
Planen gäller perioden 2027–2030 och beskriver därmed kommunens ekonomiska inriktning framåt, inte ett redan genomfört beslut om varje enskild skola. Samtidigt visar dokumentet att minskande elevkullar inte automatiskt frigör pengar till undervisningen. I stället kan kostnadsutvecklingen göra att skolans resurser minskar även när förväntningarna på bättre resultat ligger fast.
