Skolverket konstaterar i nya regionala planeringsunderlag att utbudet av gymnasial utbildning i Södermanlands län inte matchar arbetsmarknadens behov. Myndigheten pekar på att flera branscher har stora rekryteringsbehov samtidigt som en majoritet av platserna i gymnasieskolan idag utgörs av högskoleförberedande program.
Myndighetens bedömning
Dokumentet, som publiceras vart tredje år, visar enligt Skolverket att det behövs fler elever med gymnasial yrkesutbildning för att skapa balans på arbetsmarknaden. Utifrån underlaget uppmanas skolhuvudmän att se över och omprioritera sitt utbud av program och platser.
“Skolverket presenterar nu nya regionala planeringsunderlag som ska ge stöd och referenspunkt när skolhuvudmän planerar och dimensionerar antalet platser … Arbetsmarknaden behöver fortfarande fler personer med gymnasial yrkesutbildning,”
Orden tillskrivs Anders Håkansson, enhetschef på Skolverket, enligt myndighetens presentation.
Vilka program behöver växa?
I underlaget nämns särskilt ett antal program som enligt Skolverket bör få fler platser i länet. Dessa är:
- Bygg- och anläggningsprogrammet
- El- och energiprogrammet
- Industritekniska programmet
- VVS- och fastighetsprogrammet
- Vård- och omsorgsprogrammet
- Naturvetenskapsprogrammet
- Teknikprogrammet
Skolverket argumenterar för att platser bör omdisponeras från vissa högskoleförberedande program – myndigheten nämner särskilt ekonomiprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet som exempel där en del platser kan flyttas till yrkesprogram som utbildar mot branscher med stora kompetensbehov.
Komvux – bredare yrkesutbud krävs
Förutom gymnasieskolan lyfter planeringsunderlaget behovet av ett bredare utbud av yrkesutbildningar inom komvux. Nästan hälften av de sökande till komvux i landet läser enligt underlaget utbildningar som inte primärt leder till etablering på arbetsmarknaden eller fortsatta studier. Därför menar Skolverket att komvux behöver erbjuda fler yrkesutbildningar kopplade till lokala behov.
Konsekvenser för lokala aktörer
Rekommendationerna i planeringsunderlaget innebär konkreta val för kommuner och fristående skolhuvudmän i länet. Att omdisponera platser innebär politiska beslut, budgetöverväganden och samverkan med lokalt näringsliv för att säkerställa att utbildningarna leder till jobb.
För elever och vårdnadshavare kan en förändring av utbudet innebära större möjligheter att få jobb direkt efter gymnasiet, men också att fler tvingas överväga andra studieinriktningar än de mer renodlat högskoleförberedande.
| Program | Skolverkets rekommendation |
|---|---|
| Bygg- och anläggning | Öka antal platser |
| El- och energiprogrammet | Öka antal platser |
| Ekonomiprogrammet | Omdisponera platser |
| Samhällsvetenskapsprogrammet | Omdisponera platser |
Praktiska frågor och nästa steg
Skolverket betonar att planeringsunderlaget är ett stöd och en referenspunkt för beslut om hur platser ska dimensioneras. Det innebär att lokala aktörer behöver göra egna analyser av arbetsmarknaden i sina kommuner och samarbeta med företag och branschorganisationer för att matcha kompetensbehovet.
Följande praktiska steg framhävs i underlaget:
- Skolhuvudmänens genomgång av nuvarande platsutbud och prognoser för lokala arbetsmarknadsbehov.
- Ökad dialog mellan skolor, kommuner och näringsliv för att säkerställa relevans i utbildningarna.
- Utbyggnad av yrkesinriktningar inom komvux där efterfrågan är tydlig.
En av Skolverkets undervisningsråd, Agnes Duregård, framhåller att mer än hälften av skolans platser i dag är på högskoleförberedande program. Enligt Duregård behöver dessa balanseras mot de yrkesprogram som förbereder för branscher med störst personalbehov.
“Idag finns mer än hälften av platserna inom gymnasieskolan på högskoleförberedande program. Vi ser att det finns ett behov av att omdisponera platser … till de program som utbildar mot branscher där kompetensbehoven är som störst,”
Hur snabbt förändringar kan ske beror på lokala beslut, budgetförutsättningar och kapacitet att starta eller utöka utbildningar. För elever och vuxna som planerar sina studier är rådet att titta på både intresse och arbetsmarknadsutsikter i den egna kommunen och länet.
Sammanfattningsvis pekar Skolverkets regionala planeringsunderlag klart på ett behov av fler yrkesutbildade i Södermanlands län och föreslår att huvudmännen gör aktiva omprioriteringar i utbudet för att bättre matcha arbetslivets efterfrågan.
