Förslag till motion ska upp i Luleå kommunfullmäktige
Socialistiskt Alternativ (SAV) i Luleå har lämnat in en motion till kommunfullmäktige med krav på kraftigt höjd OB-ersättning för anställda inom vård och omsorg. Partigruppens initiativ presenteras som ett svar på långvariga problem med underfinansiering och svårigheter att rekrytera och behålla personal i kvinnodominerade vårdyrken.
Motionen bygger delvis på nationella uppgifter: Arbetsmiljöverket har konstaterat att undersköterskor inom äldreomsorgen har dubbelt så hög sjukfrånvaro som genomsnittet på arbetsmarknaden. Enligt källor i den skrivna framställningen arbetade omkring 90 000 utbildade undersköterskor inom vård och omsorg 2022, samtidigt som ungefär 42 000 undersköterskor inte var verksamma i yrket. Socialstyrelsens bedömning att det behövs nästan 50 000 nyrekryteringar till äldreomsorgen fram till 2030 nämns som en bakgrund till förslaget.
Argumenten: löner, arbetsvillkor och lokala erfarenheter
SAV framhåller att högre OB-ersättning är ett sätt att förbättra villkoren för lågavlönade grupper och därigenom göra yrket mer attraktivt. I motionen pekas också på konkreta kommunala exempel: i Pajala har satsningar på personalvillkor, däribland en fördubbling av OB-ersättningen, enligt redogörelsen lett till minskat behov av inhyrd personal, färre extrapass under sommaren och fler sökande till fasta tjänster.
– Vi föreslår kraftigt höjd OB-ersättning inom vård och omsorg, något som ska fastslås i lokala kollektivavtal med berörda fackföreningar. Det behövs minst en fördubbling av ersättningen för att göra yrket mer attraktivt och för att man ska närma sig en,
Orden återfinns i material som presenterats i samband med motionen. SAV föreslår att förändringen ska hanteras via lokala kollektivavtal tillsammans med berörda fackföreningar.
Konsekvenser för Luleå: personalförsörjning och ekonomi
För Luleå handlar frågan om balans mellan att säkra kvalitet i äldreomsorgen och kommunens budgetutrymme. En höjning av OB-ersättningen skulle kunna påverka flera faktorer:
- Rekrytering: högre ersättning kan öka antalet sökande till fasta tjänster och locka tillbaka tidigare yrkesverksamma.
- Bemanning: minskat behov av inhyrd personal och färre extrapass kan ge bättre kontinuitet i vården.
- Ekonomi: ökade personalkostnader måste vägas mot potentiella besparingar på hyrpersonal och minskad sjukfrånvaro.
SAMMA statistik som nämns i motionen visar på en nationell obalans: många utbildade undersköterskor arbetar inte i vården samtidigt som behovet av rekrytering är stort fram till 2030. Hur stor del av den återvändande arbetskraften som kan nås via bättre OB-ersättning är dock oklart i materialet.
| Nyckeltal | Angivelse |
|---|---|
| Utbildade undersköterskor i vården (2022) | 90 000 |
| Undersköterskor inte verksamma i yrket | 42 000 |
| Behov av nyrekryteringar till 2030 (Socialstyrelsen) | ≈50 000 |
Kommunpolitiker i Luleå krävs för att besluta om att ta motionen vidare till behandling i fullmäktige. Fackliga organisationer och kommunens tjänstemän beaktas i förslaget som parter i en eventuell förhandling om lokala kollektivavtal.
Vad väntar nu?
Motionens nästa steg är formell behandling i kommunfullmäktige. Debatten som följer kommer att röra både vilka nivåer för OB-ersättning som är realistiska att införa och hur en sådan satsning påverkar den långsiktiga personalförsörjningen i Luleå. Erfarenheter från andra kommuner, såsom Pajala, lyfts fram som argument för att satsningar på OB kan ge konkreta effekter på behovet av inhyrd personal och antalet extrapass.
Frågan berör centrala delar av äldreomsorgens framtid: hur kommunen säkerställer vårdarnas arbetsvillkor samtidigt som kvalitet och kontinuitet i omsorgen upprätthålls. Den politiska diskussionen i Luleå om OB-ersättning väntas bli en vägvisare för hur kommunen tänker hantera personalbrist och budgetprioriteringar framöver.
