Ho Chi Minh City planerar att se över antagningsreglerna till årskurs 10 efter att en tydlig paradox uppdagats: flera skolor har fortfarande lediga platser, men elever som bor i närheten får inte plats. Utbildningsdepartementet uppgav i ett tillkännagivande den 19 oktober att man nu utvecklar kriterier för vilka skolor som ska kunna använda urvalsmetoder i antagningen till årskurs 10 och samtidigt utreder elevbedömningsmetoder.
Stor söktryck och osynliga hinder
Bakgrunden är en snabb ökning av elevantalet: för läsåret 2026–2027 beräknas staden ha mer än 210 000 elever i nionde klass. Antalet sökande till tionde klass 2027 uppskattas till cirka 186 000, enligt uppgifter i det offentliga meddelandet. Departementet förklarar samtidigt att den prognostiserade siffran inte är detsamma som det faktiska antalet ansökningar eller hur kvoterna slutligen fördelas.
Problemet visar sig i praktiken: under antagningsperioden 2026 fullföljde över 3 000 av de elever som antagits till reguljärt program inte de formella antagningsstegen. Dessa avhopp och fördelningen av kompletteringsantagningar har lett till att vissa skolor fyller sina klasser med elever från avlägsna områden, medan elever som bor i närområdet inte når upp till antagningsgränsen.
Konsekvenser för elever och familjer
Den här utvecklingen påverkar skolgångens kontinuitet och familjernas möjligheter att planera vardagen. När en skolplats ligger långt från hemmet innebär det följdfrågor om pendlingstid, transportkostnader och barnets förmåga att resa självständigt — alla faktorer som kan göra en formellt tillgänglig plats i praktiken orealistisk.
- Kompletteringsantagningar tycks ha prioriterat elever från avlägsna områden i vissa skolor.
- En grupp elever som tas in vid kompletteringsantagning tenderar att byta skola efter ett läsår, vilket försvårar stabiliteten i klasserna.
- Skolplatser måste värderas utifrån familjens förutsättningar att säkra fortsatt närvaro och skolgång.
Utbildningssektorn noterar att flykten mellan skolor efter kompletteringsantagningar försvårar planeringen av undervisningen och stabiliteten i elevgrupper. Därför lyfter myndigheten nu fram behovet av mer detaljerade kriterier för vilka skolor som ska använda urvalsmetoder samt att utreda hur elevbedömningar ska genomföras.
| Storlek/uppgift | Siffra |
|---|---|
| Elever i nionde klass (beräknat) | 210 000 |
| Uppskattade sökande till årskurs 10 | 186 000 |
| Antagna som inte slutförde antagningsprocedurer | över 3 000 |
Vad innebär en övergång till urvalsmetod?
Departementet klargör att de nuvarande utredningarna inte innebär ett slutligt beslut om att införa urvalsmetoden för alla antagningar till årskurs 10. Syftet är i stället att ta fram kriterier för vilka skolor som eventuellt ska tillämpa urval och hur bedömningsmetoderna ska se ut. En förutsättning i diskussionen är att antagningssystemet bättre ska spegla både kapacitet och elevers verkliga tillgång till utbildning.
Analysen i det offentliga meddelandet visar att tillgången på skolplatser inte kan bedömas enbart utifrån totalsiffror. En plats är först verkligt användbar när familjen kan säkra pendling och skolgång över tid. Föräldrar kopplar avståndet till direkta praktiska konsekvenser – tidsanvändning och kostnader – och till möjligheten för barnet att klara sig självständigt i skolvardagen.
Myndighetens pågående utredning är avsedd att bli ett underlag för beslut som påverkar tusentals elever inför antagningen 2027. Fortsatta justeringar i regelverket och tydligare kriterier för kompletteringsantagningar bedöms nödvändiga för att undvika att lediga platser förblir otillgängliga för närboende elever.
