Örebro — En omfattande granskning pekar på misstankar om lönefusk, dubbelutbetalningar och frånvaro under schemalagd arbetstid bland läkare knutna till akutverksamheten vid Universitetssjukhuset i Örebro. Fallet sätter ljus på kontrollrutiner och hur offentliga medel använts i en verksamhet som redan brottats med personalbrist.
Bakgrund och huvuddrag
Under en tioårsperiod har Region Örebro län satsat på att stärka akutläkare vid sjukhuset — en satsning som uppges ha omfattat ungefär 60 miljoner kronor. Samtidigt visar granskningarna att brister i interna kontroller kan ha gjort det möjligt för enskilda läkare att ta ut ersättning utan motsvarande närvaro.
Granskningen, som har publicerats av Nerikes Allehanda under namnet Spökläkarna, påvisar flera typer av oegentligheter: misstänkta dubbla löneutbetalningar, ersättning för arbetspass när personerna befunnit sig på andra platser och andra oklarheter i lönehanteringen.
Exempel från materialet
Bland de uppgifter som framkommer finns att en högt uppsatt läkare och tidigare studierektor haft över 220 arbetsdagar där träningsdata visar att hen varit ute och sprungit i ett annat län under tider då hen enligt schemat skulle ha arbetat.
| Period | Insats |
|---|---|
| Cirka 10 år | Satsning på akutläkare, ca 60 miljoner kr |
| 220 dagar | Registrerad träningsaktivitet under schemalagd arbetstid |
Konsekvenser för vården
Akutmottagningen i Örebro har tidigare rapporterats ha problem med bemanning och långa väntetider. Om läkare har varit frånvarande under schemalagd tid samtidigt som ersättningar utbetalats riskerar detta att påverka både patientsäkerhet och förtroendet för hur skattemedel används.
Regionens investering i akutläkare var avsedd att stärka beredskapen och korta väntetider. Att kontrollfunktioner nu ifrågasätts väcker frågor om hur liknande satsningar ska följas upp och säkras framöver.
Vad granskningen visat
- Misstankar om lönefusk och dubbla utbetalningar.
- Exempel där träningsdata visar aktivitet utanför sjukhuset under schemalagd arbetstid.
- Brister i regionens kontrollsystem som möjliggjort oegentligheter.
Lokala följdfrågor
Det återstår att se vilka åtgärder Region Örebro län kommer att vidta. Frågor som nu återstår att besvara är bland annat hur stor omfattningen är, om och vilka pengar som kan krävas tillbaka, och vilka förändringar i löne- och närvarokontroller som kommer att införas för att förhindra upprepning.
För patienter och personal på sjukhuset väcker granskningen oro. Fackliga företrädare och verksamhetsledningar brukar i liknande situationer efterfråga tydligare rutiner för schemaläggning, rapportering och uppföljning för att säkra både arbetsmiljö och patientsäkerhet.
Vad som händer nu
Granskningen publicerades den 23 oktober 2026 av Nerikes Allehanda. Regionens egen granskning och eventuella rättsliga eller administrativa åtgärder har ännu inte presenterats i det insamlade materialet. Ytterligare utredningar kan komma att visa om det rör sig om isolerade fall eller ett mer systematiskt problem.
Den fortsatta utvecklingen blir central för förtroendet för sjukvårdens förvaltning av resurser och för hur regionen hanterar uppföljning av personalens närvaro och ersättningar framöver.
Sara Norrby
Lokalkorrespondent, Örebro län
