En ny studie ledd av forskare vid Universitetssjukhuset Örebro, i samarbete med Karolinska Institutet, visar att personer med obesitas och typ 2‑diabetes som genomgått överviktskirurgi hade en betydligt lägre risk att utveckla demens jämfört med motsvarande icke‑opererade patienter.
Stark riskminskning efter kirurgi
Forskarna använde uppgifter från två nationella kvalitetsregister, SOReg (det nationella kvalitetsregistret för obesitaskirurgi) och Nationella diabetesregistret, för att jämföra två grupper av patienter som var så lika som möjligt i övrigt. Under en genomsnittlig uppföljningstid på nio år fann studien att gruppen som genomgått obesitaskirurgi hade 40 procent lägre risk att utveckla demens.
| Parameter | Resultat |
|---|---|
| Genomsnittlig uppföljning | 9 år |
| Relativ risk för demens efter kirurgi | 40 procent lägre |
| Specifika demenstyper | Större minskning för Alzheimers sjukdom och vaskulär demens |
Vad säger forskarna?
"Vi ville undersöka om kirurgin även kan minska risken för demens, särskilt Alzheimers sjukdom," säger Erik Stenberg, överläkare inom Verksamhetsområde kirurgi och docent vid Örebro universitet.
Forskarna påpekar att resultatet tyder på att effektiv behandling av obesitas och typ 2‑diabetes kan minska risken för allvarliga följdsjukdomar, däribland demens. Studien visar särskilt stor effekt vad gäller Alzheimers sjukdom och vaskulär demens.
En varning kring alkoholrelaterad demens
Samtidigt rapporterar studien att risken för alkoholrelaterad demens var högre bland personer som genomgått obesitaskirurgi. Forskarna lyfter fram behovet av att följa upp patienter långsiktigt efter operation och att samtal om alkoholvanor bör ingå i uppföljningen.
Forskarna framhåller också försiktighet i tolkningen av resultaten eftersom de bygger på registerdata och ännu inte bekräftats i randomiserade studier. Det innebär att observationerna visar samband, men inte nödvändigtvis entydigt orsakssamband.
Betydelse för vård och patienter i Örebro län
Resultaten kan få konsekvenser för hur behandlingar mot obesitas och typ 2‑diabetes värderas i framtiden, särskilt ur ett långtids- och preventionsperspektiv. För patienter i Örebro län innebär studien att man bör väga in potentiella långtidsvinster för hjärnhälsa när man överväger kirurgisk behandling.
För regionens vårdgivare pekar studien på behovet av strukturerad och långvarig uppföljning efter obesitaskirurgi. Det inkluderar inte bara medicinsk kontroll av vikt och metabol status, utan även samtal om alkohol, psykisk hälsa och andra livsstilsfaktorer som kan påverka demensrisken.
- Studien är baserad på nationella kvalitetsregister (SOReg och Nationella diabetesregistret).
- Genomsnittlig uppföljning i materialet var nio år.
- Opererade patienter visade 40 procent lägre risk för demens jämfört med icke‑opererade.
- Ökad risk för alkoholrelaterad demens noterades bland opererade patienter.
Vad gäller framöver?
Forskarna säger att fynden behöver bekräftas i framtida studier, gärna randomiserade kontrollerade studier, för att säkrare kunna avgöra orsakssamband. Tills vidare ger resultaten en viktig indikation på att effektiv behandling av obesitas och typ 2‑diabetes kan ha fler långsiktiga vinster än vad som tidigare visats.
För patienter och vårdgivare i Örebro län innebär studien ett underlag för dialog om behandlingsval och uppföljningsrutiner. Särskilt viktigt blir att kombinera medicinska insatser med förebyggande arbete mot riskfaktorer som hög alkoholkonsumtion.
Studien utfördes vid Universitetssjukhuset Örebro i samarbete med Karolinska Institutet och bygger på data från nationella kvalitetsregister.
