Bygginvesteringarna i Sverige förväntas stiga till 690 miljarder kronor 2027, enligt branschorganisationen Byggföretagen. Samtidigt varnar organisationens vd för att den inledande uppgången är skör och kan äventyras av både ekonomiska faktorer och politiska beslut.
Tillväxtområden och bostadsproduktion
I Byggföretagens konjunkturprognos framhävs särskilt tillväxt inom anläggningssektorn – framför allt inom vatten och avlopp (VA), energi och järnväg. Lokalsatsningar drivs enligt prognosen av industriella investeringar samt statliga projekt kopplade till försvar och kriminalvård.
Bostadsbyggandet ser ut att återhämta sig, men i en långsam takt. Antalet påbörjade bostäder i flerbostadshus och småhus väntas öka till 31 700 under 2027, jämfört med 29 500 under 2025. Trots uppgången bedömer Byggföretagen att återhämtningen går för långsamt, särskilt i storstadsregionerna där behovet av nya bostäder är stort.
| År | Påbörjade bostäder (antal) |
|---|---|
| 2025 | 29 500 |
| 2027 | 31 700 |
Ekonomiska risker och politiska krav
Branschledningen pekar på flera riskfaktorer som kan hämma uppgången. Framför allt nämns stigande räntor, vilket kan påverka hushållens möjligheter att finansiera bostadsköp. Dessutom uttrycks oro för politiska förändringar som skulle öka företagens kostnader.
"Just nu finns det inget utrymme för politiska snedsteg som ökar företagens kostnader."
I rapporten pekar Byggföretagens vd ut särskilda företrädda förslag som potentiellt problematiska, exempelvis att avskaffa karensavdraget – ett förslag som bland annat Miljöpartiet och Vänsterpartiet har drivit. Organisationen varnar också för att nya miljöregler kan innebära ökad byråkrati och merarbete som inte står i proportion till nyttan.
Samtidigt efterlyser Byggföretagen politiska åtgärder som ska minska företagens kostnader och förenkla byggprocessen. Förslag som nämns inkluderar ett återinfört höjt rotavdrag, sänkta arbetsgivaravgifter och kortare plan- och bygglovsprocesser.
- Tidsaspekt: Tiden från planbesked till byggstart uppges i dag vara i genomsnitt fem år, något Byggföretagen anser måste förkortas.
- Regelförenkling: Organisationen efterfrågar en effektivare myndighetsutövning för att halvera väntetiderna på sikt.
- Politiska risker: Fördröjd regeringsbildning och oklara besked i bostadspolitiken kan enligt Byggföretagen hämma återhämtningen.
Konsekvenser för politiken
Dessa bedömningar får direkt politisk relevans. Om prognosen om ökade investeringar håller, skapar det utrymme för satsningar på infrastruktur och bostäder. Samtidigt innebär den långsamma återhämtningen att beslutsfattare ställs inför svåra prioriteringar: ska fokus ligga på att stimulera byggandet via ekonomiska incitament till företag och hushåll, eller på att skärpa regelverk för till exempel miljö och arbetsvillkor?
Förslag som att stärka rotavdrag eller sänka arbetsgivaravgifter för att stimulera produktion skulle ge företagen lägre kostnader, men innebär också politiska vägval kring skatteintäkter och arbetsmarknadspolitik. Om åtgärder som föreslås av vissa partier, exempelvis att avskaffa karensavdraget, genomförs, kan det öka kostnaderna för byggföretag på kort sikt, enligt Byggföretagen.
Vidare betonas myndighetskapacitet och planprocessernas längd som centrala flaskhalsar. En genomsnittlig tid på fem år från planbesked till byggstart gör att politiska beslut och byråkratiska reformer har en fördröjd effekt på bostadsutbudet. Även små förbättringar i processernas effektivitet kan därför få stora konsekvenser över tid.
Sammanfattningsvis målar Byggföretagen upp en bild av en bransch som lämnar flera svåra år bakom sig men där återhämtningen är känslig för såväl makroekonomiska faktorer som politiska beslut. Hur regeringen och riksdagen väljer att prioritera mellan incitament, regelkrav och myndighetskapacitet blir avgörande för om uppgången förmår bli bestående.
