Rysslands krig mot Ukraina och det fördjupade säkerhetsläget i Europa har gjort hotet om krig mer närvarande även i Sverige. Forskare vid Högskolan i Gävle har undersökt hur människor i Sverige förhåller sig till sådan oro och vilka resurser de använder för att skapa mening och trygghet.
Intervjustudie visar sekulära strategier
I en kvalitativ intervjustudie deltog 41 personer. Studien visar att många i Sverige vänder sig till sekulära existentiella resurser för att hantera krigsoro. Vanliga strategier som framträder i materialet är nära relationer, tid i naturen, meditation, musik och konstnärliga aktiviteter.
Forskargruppen betonar att meningsskapande inte enbart är en individuell psykologisk process, utan formas av samhälleliga och kulturella mönster. Teorin Cultural Architecture of Meaning (CAM), som utvecklats av Fereshteh Ahmadi, används för att analysera hur historiska och kulturella sammanhang påverkar vilka resurser som blir tillgängliga och meningsfulla.
"Vi ser att människor söker efter sätt att skapa mening och sammanhang, men vilka resurser de använder är nära förbundna med det samhälle och den kultur de lever i," säger Fereshteh Ahmadi, professor i sociologi vid Högskolan i Gävle.
Att acceptera frånvaron av en yttersta mening
En av studiens centrala observationer är det som forskarna formulerar som meaning-making through the absence of meaning — att människor skapar en hållbar vardaglig mening genom att acceptera att vissa existentiella frågor saknar slutgiltiga svar. För flera deltagare innebär detta en strategi för att minska ångest: insikten att människan inte kan kontrollera eller förstå allt blir ett verktyg för att hantera osäkerhet.
Forskarna poängterar att meningsskapande inte nödvändigtvis kräver att man hittar en förklaring till hotet. I stället kan en ökad tolerans för osäkerhet och gränserna för mänsklig förståelse fungera som en copingmekanism i sig.
Jämförelse med Ukraina
I en parallell studie i Ukraina framträder andra mönster: där är religion, personlig andlighet och historiska erfarenheter tydligare som resurser i mötet med krigssituationen. Resultaten illustrerar hur kulturella och historiska kontexter formar människors sätt att hantera samhällskriser.
| Aspekt | Sverige (studiematerial) | Ukraina (parallell studie) |
|---|---|---|
| Framträdande resurser | Nära relationer, natur, musik, konst, meditation | Religion, personlig andlighet, historiska erfarenheter |
| Teoretisk ingång | Cultural Architecture of Meaning (CAM) | — (parallellt fokus på kulturella och historiska faktorer) |
Betydelse och konsekvenser
Studien har flera implikationer för hur samhället kan förstå och stödja människors välmående i tider av ökad geopolitisk osäkerhet. Att många svenskar lutar mot sekulära och vardagsnära resurser innebär att insatser för psykisk hälsa och socialt stöd kan behöva anpassas efter dessa preferenser. Samtidigt visar jämförelsen med Ukraina att samma hot kan ge upphov till olika copingmönster beroende på historiska erfarenheter och kulturell kontext.
För beslutsfattare och professioner inom vård och socialt arbete kan det vara värdefullt att känna till vilka resurser som finns i befolkningen — både för att bygga stödjande miljöer och för att utforma information och interventioner som möter människors behov utan att anta en universell lösning.
- Studien bygger på 41 intervjuer.
- Svenska deltagare använder i första hand sekulära, vardagliga resurser för meningsskapande.
- Parallella studier i Ukraina visar större betydelse av religion och historisk erfarenhet.
Forskarna framhåller betydelsen av att se coping som en kulturellt inbäddad process. Vidare pekar resultaten på behovet av fortsatt forskning om hur samhälleliga förändringar och långsiktiga säkerhetshot påverkar befolkningens psykiska välbefinnande och de resurser som människor har att tillgå.
