Efter två decennier i Region Jönköpings läns högsta sjukvårdsledning lämnar Mats Bojestig uppdraget som hälso- och sjukvårdsdirektör. Det formella beskedet är att han går i pension, men någon fullständig reträtt från arbetslivet tycks inte vara aktuell. När övergången sker tar regionens chefläkare Elin Fröding Saric över direktörsuppdraget.
Skiftet markerar slutet på en ovanligt lång period med samma person på den högsta tjänstemannarollen inom länets hälso- och sjukvård. Bojestig har dessutom haft uppdrag med nationell räckvidd, bland annat som ordförande för den nationella styrgruppen för kunskapsstyrning fram till nyligen. Därmed har hans arbete handlat både om utvecklingen av vården i Jönköpings län och om hur regionerna gemensamt försöker göra vården mer enhetlig.
Kunskap ska bli en del av vardagen
Kunskapsstyrning innebär i praktiken att regionerna samarbetar kring rekommendationer som bygger på den bästa tillgängliga medicinska kunskapen. Arbetet handlar inte enbart om att ta fram riktlinjer. De ska också användas i vården och följas upp för att se vilka resultat de leder till. Målet är att skillnaderna mellan olika delar av landet ska minska och att patienter ska få en mer jämlik vård.
Det är ett långsiktigt arbete, där förändringar sällan märks genom ett enskilt beslut. I stället påverkas arbetsmetoder, uppföljning och prioriteringar över tid. Bojestig bedömer att vården i Sverige i dag är mer likvärdig än när arbetet inleddes. Samtidigt visar själva organisationen att kunskapsstyrning kräver en återkommande dialog mellan olika yrkesgrupper och nivåer i vården.
”Jag tror att vi har en mer likvärdig vård i Sverige i dag än när vi började.”
Lokala vårdkedjor i fokus
I Jönköpings län samlas företrädare för de lokala programområdena, LPO. Där ingår bland andra läkare, sjuksköterskor och fysioterapeuter som representerar hela vårdkedjor inom olika diagnosområden. Diskussionerna rör sig från övergripande arbetssätt ner till den enskilda patientens situation.
Vid det aktuella mötet, som hölls i en frikyrka i Jönköping, stod frågan om hur vården följer den enskilda patientens behov i centrum. Platsen var ovanlig för ett sådant ledningsmöte, men lokaler och praktiska förutsättningar vägde tungt i valet. Det säger också något om den vardag som omger regionens sjukvårdsledning: strategiska frågor behöver hanteras i sammanhang där många professioner kan delta och arbeta konkret.
| Person eller grupp | Roll i förändringen |
|---|---|
| Mats Bojestig | Lämnar uppdraget som hälso- och sjukvårdsdirektör efter 20 år |
| Elin Fröding Saric | Tar över direktörsuppdraget som regionens chefläkare |
| Lokala programområden | Samlar professioner kring vårdkedjor och diagnosområden |
Esther som måttstock
En central del av Bojestigs sätt att beskriva vårdens utveckling är Esther. Hon fungerar som en symbol för regionens kvalitets- och förbättringsarbete och används för att påminna om att vården behöver utgå från patientens sammanhängande behov, inte enbart från den enskilda verksamhetens gränser.
Frågan som återkommer i arbetet är enkel men krävande: hur går det för Esther? Den förskjuter perspektivet från organisationens interna struktur till den person som ska få vård. För en patient kan kontakten med sjukvården bestå av flera besök, yrkesgrupper och övergångar. Om dessa delar inte hänger ihop riskerar patienten att själv behöva bära ansvaret för samordningen.
”Esther har varit helt avgörande för mitt sätt att tänka. Det är egentligen vad vi i dag kallar patientcentrerad vård.”
Att modellen har blivit etablerad i regionens verksamheter visar hur en idé kan få längre liv än den person som först drev den. Esther har enligt beskrivningen blivit en återkommande referens även i regionfullmäktiges debatter och i vårdens vardag. Det gör ledarskiftet mindre till ett avbrott än till ett test av om arbetssättet är tillräckligt förankrat för att leva vidare.
Vad skiftet betyder
Det går ännu inte att dra slutsatser om vilka förändringar den nya direktören kommer att genomföra. Däremot är det tydligt vilka frågor som präglar den avgående ledningens arbete: bättre användning av kunskap, uppföljning av resultat och ett tydligare patientperspektiv. För länets invånare är det frågor som i slutänden handlar om hur vården fungerar mellan olika mottagningar och huvudmän, snarare än om enskilda organisatoriska beslut.
Överlämningen sker efter 20 år med Bojestig i regionens ledning. När han lämnar uppdraget följer därför inte bara ett personbyte, utan också ett skifte i ansvar för en modell som byggts upp under lång tid. Den fortsatta riktningen kommer att avgöras av hur väl regionen lyckas förena nationella rekommendationer med lokala behov – och om frågan om Esther fortsätter att vara mer än en symbol.
För den nya ledningen blir uppgiften att förvalta ett arbetssätt som redan har fått en tydlig plats i regionens språk och organisation. Den verkliga prövningen ligger i nästa steg: att patientens väg genom vården också i praktiken blir så sammanhållen och jämlik som ambitionerna bakom kunskapsstyrningen kräver.