Jämtlands län har en hög andel frivilligt avsatt produktiv skogsmark och har redan tagit ett omfattande ansvar för naturvården. Samtidigt växer osäkerheten i skogsbruket när nya tolkningar av miljöbalken, artskyddet och EU:s fågeldirektiv riskerar att begränsa möjligheten att bruka skogen vidare, enligt material från branschorganisationer.
Redan stora frivilliga avsättningar
Enligt uppgifter har Jämtlands skogsägare frivilligt undantagit drygt 232 000 hektar från produktion. Det motsvarar närmare 9 procent av den produktiva skogsmarken utanför formellt skydd i länet. Utöver detta finns den fjällnära skogen, där staten mellan 2020 och 2025 betalade intrångsersättning för omkring 30 000 hektar produktiv fjällnära skogsmark i Sverige efter nekade avverkningstillstånd – och 34 procent av den arealen ligger i Jämtlands län.
Rättslig osäkerhet skapar oro
Branschföreträdare framhåller att förekomst av en art eller dess livsmiljö enligt nya tolkningar kan innebära krav på omfattande anpassningar och, i vissa fall, att planerade skogsbruksåtgärder inte kan genomföras. Det skapar osäkerhet även i delar av skogslandskapet som tidigare brukats utan hinder.
Vad säger naturvärdena?
Samtidigt visar riksskogstaxeringen att viktiga strukturer för biologisk mångfald – bland annat mängden död ved och antalet grova träd – ökar i norra Sveriges skogar. För de skogsfågelgrupper som används som indikatorer för höga naturvärden och äldre skog finns heller ingen statistiskt säkerställd minskning under perioden 2002–2023 i den region där Jämtland ingår.
Dessa resultat tyder på att brukad skog inte automatiskt innebär låga naturvärden. Modernare skogsbruk beskrivs också som mer anpassat än tidigare, med hänsynstaganden som lämnar kantzoner, sparar naturvärdesträd, bevarar och skapar död ved samt tar hänsyn till vatten och kulturmiljöer.
Balansfråga mellan naturvård och lokal ekonomi
Debatten handlar om hur mycket ytterligare naturvårdsnytta som kan uppnås genom att begränsa skogsbruket ytterligare, i relation till vad som kan förloras i form av jobb och lokala inkomster. Skogsbruket är en viktig del av infrastrukturen i stora delar av länet; osäkerhet kring avverkningsmöjligheter kan påverka entreprenörer, anläggningar och lokala arbetsmarknader.
- Frivilligt undantaget: 232 000 hektar produktiv skogsmark i Jämtlands län
- Statliga intrångsersättningar 2020–2025: cirka 30 000 hektar i Sverige, varav 34 procent i Jämtland
- Tidsserie för indikatorfåglar: ingen statistiskt säkerställd minskning 2002–2023 i norra regionen
Praktiska förändringar i skogsbruket
Den bild som förs fram är att skogsbruket utvecklats. Förebyggande hänsyn innebär bland annat att:
- kantzoner lämnas vid avverkning
- naturvärdesträd sparas i bestånd
- död ved bevaras eller skapas för biologisk mångfald
- vattendrag och kulturmiljöer beaktas
- många skogsägare gör frivilliga avsättningar och en stor del av skogsbruket är certifierat
| Storlek/period | Uppgift |
|---|---|
| Frivilligt undantaget i Jämtland | 232 000 ha |
| Andel av produktiv skogsmark (utom formellt skydd) | ~9 % |
| Statliga intrångsersättningar 2020–2025, hela Sverige | ~30 000 ha |
| Andel av dessa ersatta arealer i Jämtland | 34 % |
Utifrån dessa siffror blir frågan politisk: Hur ska balansgången mellan skydd av arter och livsmiljöer å ena sidan och möjligheten att bedriva ett lokalt och nationellt skogsbruk som ger arbete och råvara å andra sidan hanteras i lagstiftning och tillämpning?
Lokalt perspektiv
För Jämtlands del innebär den höga andelen frivilligt avsatt skogsmark att länet redan bidrar kraftigt till naturvården. Samtidigt kan nya rättsliga tolkningsutrymme och striktare tillämpningar skapa konsekvenser för lokala skogsägare och de som arbetar inom sektorn. Diskussionen kommer sannolikt att fortsätta i möten mellan skogsägare, kommuner och nationella beslutsfattare när frågan om framtidens naturvård löses i praktiken.
Debatten handlar i grunden om hur man värderar olika nyttor: bevarandet av arter och livsmiljöer, mot upprätthållandet av arbetstillfällen och en fungerande råvaruförsörjning. I Jämtland, där frivilliga avsättningar redan är omfattande, blir avvägningen särskilt tydlig.
