Östersund, 20 oktober 2026. Centerpartiet (C) och Miljöpartiet (MP) i Jämtlands län har tillsammans med Moderaterna (M) och Kristdemokraterna (KD) meddelat att de inleder förhandlingar om ett nytt regionstyre. Sammankomsten medför att de fyra partierna gemensamt kontrollerar 26 av regionfullmäktiges 55 mandat, vilket innebär att de inte har egen majoritet.
Risk för beroende av SD:s stöd
Eftersom de fyra partierna saknar majoritet i fullmäktige kan de behöva söka stöd från andra partier för att få igenom politiska förslag. I praktiken pekar flera bedömare på att Sverigedemokraterna (SD), med sina sju mandat, därmed kan få en avgörande roll som vågmästare. Det har väckt kritik eftersom både Centerpartiet och Miljöpartiet under valrörelsen uttalat att de inte ville se SD i inflytelserika positioner i regionen.
Under kampanjen ställde både C och MP i länet uttryckligen frågan om vilka partier de absolut inte ville se styra regionen, och båda pekade då på Sverigedemokraterna. I tillägg fastslog Centerpartiet i länet den 16 september att partiet inte tänkte samarbeta med SD.
"Detta är ett debattinlägg."
Vad innebär det för politiken i regionen?
Om de fyra partierna skulle bilda ett styre utan formellt samarbete med SD, men ändå vara beroende av SD:s stöd i fullmäktige, kan det påverka vilka förslag som får majoritet. Praktiskt betyder det att initiativ från det nya styret i flera frågor kan behöva anpassas så att SD:s ledamöter stödjer dem. Motståndarna menar att detta undergräver löften som gavs före valet om att hålla SD borta från makten.
Förespråkarna för förhandlingarna kan hävda att ett styre där SD inte ingår formellt ändå skiljer sig från ett samarbete, eftersom SD inte sitter i regionstyret. Kritikerna ser däremot detta som en skenmanöver: även utan ministerposter eller formella avtal skulle SD kunna få avgörande inflytande i fullmäktige.
Mandatfördelning i regionfullmäktige
| Parti | Mandat |
|---|---|
| Moderaterna (M) + Centerpartiet (C) + Miljöpartiet (MP) + Kristdemokraterna (KD) | 26 |
| Sverigedemokraterna (SD) | 7 |
| Övriga mandat | 22 |
Reaktioner och demokratisk oro
Motståndarna till förhandlingsbeskedet pekar på löftena under valrörelsen och menar att det är anmärkningsvärt att partier som uttryckligen sagt att de inte vill samarbeta med SD nu ingår samtal som kan göra dem beroende av SD:s mandat. Det handlar enligt kritikerna om trovärdighet gentemot väljarna och om hur politiskt inflytande sluts i regionpolitikens vardag.
På lokal nivå har den här typen av sammanblandning mellan formellt avståndstagande och reellt beroende i sakfrågor tidigare gett upphov till politiska spänningar. För invånarna kan det få konkret betydelse i frågor som rör sjukvård, kollektivtrafik och den regionala ekonomin, där majoritetsbeslut i fullmäktige styr budget och prioriteringar.
Vad händer nu?
De inledande förhandlingarna mellan C, MP, M och KD ska nu definiera om och hur ett gemensamt styre kan byggas. Eftersom de tillsammans inte når egen majoritet får samtalen sannolikt handla om hur man hanterar beroendet av andra partiers stöd i fullmäktige. Det kan ske genom tillfälliga överenskommelser i enskilda frågor, informella avtal eller genom att söka bredare samarbeten.
- Fyra partier inleder samtal: C, MP, M och KD.
- De fyra partierna har sammanlagt 26 av 55 mandat.
- SD sitter på 7 mandat och kan därför bli vågmästare.
Hur dessa förhandlingar faller ut kommer att avgöra vilken konstellation som får styra regionen efter valet. För invånarna i Jämtlands län är det betydande att följa kommande besked, eftersom utfallet kommer att påverka regionens prioriteringar och möjligheten att driva igenom politiska reformer.
Lokala partiföreträdare har ännu inte presenterat några slutgiltiga avtal. Fortsatta förhandlingar och eventuella formella beslut väntas i de kommande veckorna.
