Regional samverkan prövades i simulerad allvarlig händelse
Den 22 oktober genomfördes en samordnad övning i Gävleborg där Region Gävleborg, Folkhälsomyndigheten, polis, räddningstjänster och Länsstyrelsen Gävleborg övade hantering av ett scenariot med misstänkt biologisk smitta. Övningen ingick i det regeringsuppdrag som Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten leder, och syftade till att pröva rutiner för beslut, kommunikation och operativ samordning.
Scenariot började med att personal vid Hudiksvalls sjukhus larmade om två patienter med allvarliga symtom: hög feber, blodhosta och andningssvårigheter. En patient var medvetslös, den andra kraftigt försvagad. I väntrummet satt cirka 20 personer som inte kände till situationen, vilket skapade komplexa avväganden kring avspärrning, skyddsutrustning och patientflöden.
"Det är jättebra att vi sitter med aktörer som inte bara tillhör hälso och sjukvård. En sådan här händelse skulle kräva mycket av samhället i form av samordning", sade Anders Bråve, enhetschef på bioberedskap vid Folkhälsomyndigheten, enligt Länsstyrelsen.
Folkhälsomyndigheten ansvarade för ledning av övningen och hade även inlett dagen med en föreläsning av Åsa Björndal och Andreas Bråve från myndighetens enhet för bioberedskap. Syftet var att skapa en gemensam bild av hur information, beslut och resurser behöver flyta mellan klinik, räddningstjänst, polis och regional ledning.
Varför övas detta i länet?
Övningen ger möjlighet att testa kommunikationsvägar, beslutsprocesser och praktiska rutiner i en kontrollerad miljö. I händelse av verkliga biologiska hot blir kraven på snabbhet och tydlighet stora, inte minst för vårdpersonal i frontlinjen som måste skydda sig själva samtidigt som vård ges. Genom att träna tillsammans får aktörer möjlighet att tidigt identifiera brister i samverkan och rutiner.
Den Regionala Samordningsfunktionen (RSF CBRNE) inom länsstyrelserna har en tydlig roll i arbetet med kemiska, biologiska, radiologiska, nukleära och explosiva ämnen, och var central i dagens övning.
Konsekvenser för personal och arbetsrutiner
För sjukvårdspersonal innebär övningar som denna flera konkreta nyttor: tydligare instruktioner om skyddsutrustning, snabbare beslutsvägar när patienter måste isoleras eller flyttas och bättre samarbete med räddningstjänst och polis vid avspärrning och transport. För räddningstjänst och polis prövas rutiner för insatsledning och informationsdelning så att tryggheten för både personal och allmänhet kan upprätthållas.
Även om övningen var simulerad visar den att verkliga händelser kräver koordinering på flera nivåer: från lokal klinisk bedömning till regional stödinsats från Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen. Det visar också vikten av att ha tydliga roller och ansvarslinjer i en pressad situation.
Vilka aktörer deltog?
| Aktör | Roll i övningen |
|---|---|
| Region Gävleborg | Lokala vårdinsatser och patienthantering |
| Folkhälsomyndigheten | Ledning och expertstöd |
| Polisen | Säkerhet, avspärrning och informationshantering |
| Räddningstjänster | Initial insats, skydd och dekontaminering |
| Länsstyrelsen Gävleborg | Regional samordning via RSF CBRNE |
Vad betyder detta för invånare och arbetstagare i länet?
Direkt påverkas framför allt vårdpersonal, räddningspersonal och poliser som behöver tillförsäkras tydliga instruktioner, skyddsutrustning och stöd från ledningen. Indirekt handlar det om att säkerställa att länets invånare får snabb och korrekt information, att smittskyddsåtgärder kan vidtas utan onödiga fördröjningar och att samhällsviktig verksamhet kan fortsätta fungera.
- För vårdpersonal: övningar synliggör behov av klara rutiner för triage, isolation och personlig skyddsutrustning.
- För blåljuspersonal: samträning förbättrar samordningen vid avspärrningar och transporter.
- För allmänheten: snabb och samordnad information minskar risken för panik och felaktiga åtgärder.
Övningen den 22 oktober var alltså inte bara en teknisk genomgång utan en praktisk prövning av hur flera myndigheter och aktörer kan samverka under ett biologiskt hot. Den pekar också på det ständiga behovet av att förbättra kommunikation, resurstillgång och beslutsprocesser för att skydda både personal och befolkning i Gävleborg.
Fortsatta övningar och analyser av lärdomar kommer att behövas för att bygga robust beredskap. Länets aktörer står nu med konkreta erfarenheter att ta med i det fortsatta arbetet med att stärka samhällets motståndskraft mot biologiska hot.
