KARLSHAMN — Den 19 oktober hölls ett seminarium om beredskap i Karlshamn, anordnat av Svenskt Näringsliv och riktat till företagare samt chefer och ledare med ansvar för beredskaps- och säkerhetsfrågor. Syftet var att ge en aktuell bild av läget och ge konkreta råd kring vad företag behöver beakta i sitt beredskapsarbete, enligt arrangören.
Fokus på näringslivets plats i totalförsvaret
Talare från både näringslivet och det offentliga belyste hur företagens roll förändrats de senaste åren. Marie Enhörning, nationell beredskapsansvarig på Svensk Handel, framhöll att frågan i grunden handlar om att skydda befolkningen, demokratin och samhällets funktioner. Hon betonade också att beredskap för företag i dag inte enbart är en kostnad utan också kan vara en konkurrensfördel.
"Beredskap är en konkurrensfördel"
Enligt Enhörning har utvecklingen sedan 2025 lett till att företag i större utsträckning betraktas som en integrerad del av totalförsvaret snarare än endast leverantörer av varor och tjänster. Det har öppnat för fler formella krav, men också för frivilliga avtal och ekonomiska stödinsatser som syftar till att stärka samhällsresiliensen.
Lokala förutsättningar och särskilda utmaningar
Representanter från Karlshamn och Länsstyrelsen i Blekinge lyfte fram länets strategiska betydelse, bland annat genom dess försvarsindustri, hamnkapacitet samt läget nära Östersjön och Baltikum. Dessa faktorer bidrar till en särskild ansvarsnivå för både privata aktörer och myndigheter i regionen.
Samtalet vid seminariet berörde flera praktiska frågor som fortfarande behöver lösas för att samarbetet ska fungera i praktiken. Bland de frågor som nämndes fanns tydlighet kring ersättning till företag för insatser i kris, frågor om sekretess och hur konkurrensneutralitet ska säkerställas när privata företag tar uppdrag med samhällsviktig funktion.
Vad innebär detta för företag i Blekinge?
Diskussionerna under seminariet pekar på att lokala företag i praktiken måste fundera över sina leveranssäkerhetsrutiner, lagerhållning och planering för personal och IT. Samtidigt öppnar de nya regelverken och stödmöjligheterna för formella samarbetslösningar med offentliga aktörer.
- Ökat ansvar: Företag bedöms i större utsträckning som del av totalförsvaret.
- Formella krav: Nya lagar och avtal kräver tydligare planering och dokumentation.
- Ekonomiskt stöd: Möjligheter till stöd finns, men ersättningsfrågor behöver förtydligas.
Talare poängterade att mycket arbete redan är igång men att fokus nu behöver ligga på att omsätta tidigare arbete i konkreta åtgärder. Det innebär bland annat att detaljer kring ersättning och sekretess måste lösas för att företag effektivt ska kunna delta i olika krisberedskapslösningar.
Samverkan mellan offentlig sektor och näringsliv
Seminariet visade också att samarbetet mellan myndigheter och företagssektorn är avgörande för att möta framtida beredskapsutmaningar. Diskussionerna betonade behovet av tydliga avtal, klara roller och praktiska övningar för att överbrygga kunskaps- och förväntningsklyftor.
| Talarens namn | Roll |
|---|---|
| Marie Enhörning | Nationell beredskapsansvarig, Svensk Handel |
| Christina Svensson | Säkerhetsskyddschef, Karlshamn |
| Peter Ryman | Försvarsdirektör, Länsstyrelsen i Blekinge län |
Det framkom att Blekinges geografiska och industriella förutsättningar gör regionen särskilt relevant i totalförsvarssammanhang. Samtidigt skapar detta konkreta krav på beredskap hos lokala företag och kommuner, något som seminariets deltagare beskrev som nödvändigt för att stärka motståndskraften.
Avslutningsvis uppmanade talarna till att omsätta strategiska beslut i handlingsbara planer och att fortsätta dialogen mellan näringsliv och offentliga aktörer för att lösa praktiska hinder, särskilt kring ersättning och informationsdelning.
