Bakgrund och vad som hänt
Karlskrona kommun tecknade för drygt tio år sedan ett avtal med en IT-leverantör för ett verksamhetssystem som används i kommunens omsorgsverksamhet. Avtalet utökades successivt genom flera tilläggsavtal. När den ursprungliga avtalsperioden löpte ut valde kommunen att skriva ett nytt flerårigt avtal om fortsatt underhåll och support med samma leverantör – utan föregående annonsering.
Myndigheternas bedömning
Konkurrensverket konstaterade att kommunen borde ha annonserat upphandlingen och beslöt att utkräva en upphandlingsskadeavgift på 2,3 miljoner kronor för otillåten direktupphandling. Förvaltningsrätten i Växjö fastställde därefter Konkurrensverkets beslut. Kommunen överklagade domen till kammarrätten.
Kommunen angav i sitt förfarande att en direktupphandling var nödvändig för att säkra driften av ett system som kommunen lagligen köpt licenser och nyttjanderätt till. Den hänvisade till undantaget i 6 kap. 14 § första stycket 2–3 lagen (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU), med motiveringen att leverantören hade ensamrätt till systemets källkod och att det därför var tekniskt omöjligt för annan leverantör att utföra underhåll och support.
Undantaget om "ensamrätt och tekniska skäl" kan tillåta avsteg från annonseringsskyldigheten, men ska tolkas restriktivt.
Konkurrensverkets kritik mot kommunen
Konkurrensverket bedömde att kommunens förarbete inte varit tillräckligt noggrant. I sitt beslut pekade verket särskilt på att:
- kommunen endast genomfört en begränsad undersökning av marknaden, bestående av kontakt med en närliggande kommun och med leverantören själv,
- det saknades dokumentation som visar att kommunen gjort allt som rimligen kan förväntas för att undvika undantaget,
- kommunens beroende av leverantören fördjupats genom flera tilläggsavtal, vilket enligt verket innebär att kommunen inte i samma utsträckning kan åberopa undantag som uppstått till följd av dess egna beslut.
Lagstiftning och rättslig ram
Enligt LOU ska undantag från annonseringsskyldigheten tolkas restriktivt. Det är den upphandlande myndigheten som måste visa att samtliga rekvisit för undantaget är uppfyllda och att myndigheten gjort vad som rimligen kan förväntas för att undvika undantaget. Konkurrensverkets bedömning följde denna princip när man fann att kommunen inte visat tillräckligt stöd för sitt beslut att genomföra en direktupphandling.
| Händelse | Beskrivning |
|---|---|
| Ursprungligt avtal | Avtal mellan Karlskrona kommun och IT-leverantör för omsorgssystemet för drygt tio år sedan. |
| Tilläggsavtal | Flera tilläggsavtal har fördjupat relationen mellan parterna över tid. |
| Nytt avtal utan annonsering | Kommunen tecknade ett flerårigt underhålls- och supportavtal med samma leverantör utan föregående annonsering. |
| Konkurrensverkets beslut | Utdömde en upphandlingsskadeavgift på 2,3 miljoner kronor för otillåten direktupphandling. |
| Rättsprocess | Förvaltningsrätten fastställde beslutet; kommunen har överklagat till kammarrätten. |
Konsekvenser för kommunen och omsorgen
Beslutet har flera lokala konsekvenser. Dels innebär det en direkt ekonomisk belastning genom den fastställda avgiften på 2,3 miljoner kronor. Dels väcker ärendet frågor om hur kommunen hanterar upphandlingar av kritiska IT-system som stödjer omsorgsverksamheten. Konkurrensverkets kritik att kommunen inte dokumenterat sina marknadsundersökningar pekar på brister i rutiner för att undvika beroenden som kan leda till begränsad konkurrens.
För Karlskronas invånare är central aspekter att driften av omsorgssystemet säkras och att nödvändig support finns, samtidigt som kommunens inköpsrutiner följer lagens krav. Ärendet visar konflikten mellan behovet av driftssäkerhet i verksamhetskritiska system och kraven på konkurrens och transparens i offentliga upphandlingar.
Nu väntar vidare prövning i kammarrätten, där kommunens överklagande ska prövas. Utfallet blir vägledande för hur kommuner får använda undantaget om "ensamrätt och tekniska skäl" vid anskaffningar av underhållstjänster till befintliga system.
