Färre från Lerum gör värnplikten 2026 – kommunens andel minskar

Färre lerumsbor väljer eller kallas till grundutbildning

Försvarsmaktens siffror för 2026 visar en nationell ökning av antalet som påbörjar värnplikten, men utvecklingen ser annorlunda ut i Lerum. Av ungdomar födda 2007 är det 53 personer från kommunen som påbörjar sin grundutbildning i år, vilket är sju färre än föregående år.

På riksnivå inleder 8 810 personer värnplikt 2026, en ökning med 560 jämfört med 2025. Ökningen ligger i linje med riksdagens beslut att utöka försvaret och successivt höja antalet värnpliktiga till minst 10 000 per år senast 2030, för att därefter närma sig omkring 12 000 årligen under perioden 2032–2035.

I Lerum är könsfördelningen tydlig: 46 män och sju kvinnor påbörjar utbildningen, vilket innebär att 13 procent av de värnpliktiga från kommunen är kvinnor. Det är en minskning i antalet kvinnor jämfört med föregående år, medan andelen kvinnor i riket som helhet uppges vara 16 procent och ökande.

"Det svenska försvaret ska växa."

Trots den nationella satsningen syns alltså inte samma ökade deltagande i Lerum i år. Sedan 2023, då jämförbara siffror började föras, har totalt 214 ungdomar från Lerum inlett värnplikt; av dessa har 42 varit kvinnor, enligt Försvarsmaktens redovisning.

Var görs värnplikten och hur kallas de in?

Nationellt fortsätter majoriteten att tjänstgöra i armén, där omkring 5 500 av de värnpliktiga placeras. De flesta kallas efter mönstring enligt lagen om totalförsvarsplikt; 8 008 personer 2026 hade kallats på detta sätt, medan 799 skrevs in efter att ha ansökt om att få göra värnplikt.

Inom vissa delar av Försvarsmakten — bland annat skolorna och marinen — är fördelningen mellan könen jämnare och omkring en fjärdedel av de värnpliktiga där är kvinnor. Det nationella mönstret innebär en gradvis ökning av kvinnligt deltagande, men i Lerum har den lokala andelen kvinnor minskat i år.

Konsekvenser och lokal kontext

För Lerum kan förändringen påverka flera lokala intressen: rekryteringsarbete mot unga, kommunens samarbete med Försvarsmakten när det gäller information och mönstring, samt hur ungdomars utbildnings- och yrkesval ser ut. Minskningen med sju personer behöver inte vara en trend i sig, men i kombination med lägre andel kvinnor väcker det frågor om vilka insatser som görs lokalt för att informera och motivera till värnpliktstjänstgöring.

Ur ett bredare perspektiv visar statistiken att Sverige nu återvänder mot större årliga volymer än under de senaste decennierna. Historiskt var antalet som gjorde värnplikt betydligt högre — i mitten av 2000-talet var det över 10 000 per år, i slutet av kalla kriget omkring 40 000 och under 1960–70-talet cirka 50 000 per år — vilket understryker omfattningen av den omställning som myndigheter nu planerar för.

• Lerum 2026: 53 värnpliktiga (46 män, 7 kvinnor)
• Västra Götaland 2026: 1 330 värnpliktiga (110 färre än 2025)
• Riket 2026: 8 810 värnpliktiga (560 fler än 2025)

Kommunens ansvar för att informera unga inför mönstring och utbildningsval kvarstår, samtidigt som rikets försvarsuppbyggnad kan ge nya möjligheter till samarbete och lokala insatser framöver. Hur Lerum väljer att agera i förhållande till rekrytering och jämställdhet i värnplikten återstår att se när framtida årsrapporter publiceras.