Region Västernorrland har under flera år erbjudit riktade hälsosamtal till invånare vid 40, 50 och 60 års ålder. I en insändare redovisas att ett beslut i augusti 2025 om att avskaffa den särskilda ersättningen, och i stället införa ett generellt uppdrag för primärvården, fått stora konsekvenser för hur många samtal som faktiskt genomförs.
Färre samtal efter ersättningsförändring
Insändaren anger konkreta siffror för utvecklingen under de senaste åren. Antalet genomförda hälsosamtal uppgick till 4 391 under 2024, 2 621 under 2025 och endast 157 för perioden januari–september 2026. Författaren framhåller att detta är en dramatisk minskning i verksamheten.
”Resultatet blev en dramatisk minskning av verksamheten.”
Bakgrunden till minskningen beskrivs i insändaren som en ändring både i ekonomi och i uppdrag. Tidigare fanns ett tydligt uppdrag och särskild ekonomisk ersättning till hälsocentralerna som finansierade arbetstid inom befintlig klinisk personal. Från och med augusti 2025 ersattes detta av ett uppdrag att erbjuda samtal från 18 års ålder vid bedömt behov, vilket enligt insändaren har lett till att många samtal inte längre initieras.
Konsekvenser för förebyggande insatser
Insändaren lyfter två huvudsakliga problemkopplingar: dels att när hälsocentraler måste prioritera mellan omedelbara vårdbehov och insatser med långsiktiga effekter riskerar de senare att prioriteras ned, dels att ett uppdrag utan särskilda ekonomiska förutsättningar försvårar genomförandet. Författaren menar att förändringen inneburit att möjligheten till ett förebyggande hälsosamtal i praktiken reducerats kraftigt för många invånare.
- Förebyggande hälsosamtal tidigare erbjöds till 40-, 50- och 60-åringar med särskild ersättning.
- Beslut i augusti 2025 om att ersätta särskild ersättning med en generell primärvårdssatsning.
- Ny inriktning: erbjudande från 18 år men endast vid behovsbedömning.
Siffror i översikt
| År | Genomförda hälsosamtal |
|---|---|
| 2024 | 4 391 |
| 2025 | 2 621 |
| Jan–sep 2026 | 157 |
Insändaren gör en jämförelse för att belysa omfattningen: med den tidigare nivån skulle invånarna i genomsnitt erbjudits ett hälsosamtal någon gång i livet. Fortsätter aktiviteten på 2026 års nivå uppskattar insändaren att endast ungefär var tionde invånare skulle få samma möjlighet under sin livstid, baserat på den nuvarande tillämpningen av behovsbedömningen.
Övergripande reflektion och koppling till andra verksamheter
Författaren tar också upp rehabiliteringsbassängerna i regionen som ett parallellt exempel där skillnad mellan faktiskt behov och begränsat nyttjande kan bero på organisation och tilldelade resurser. Poängen är att strukturförändringar utan tydliga uppdrag och ekonomiska ramar kan påverka både utbud och utnyttjandegrad i förebyggande och rehabiliterande vård.
Avsikten med förändringen framställs i insändaren som svår att tro var att få riktade hälsosamtal att upphöra i praktiken. Samtidigt påpekas att när konsekvenserna nu är kända finns möjlighet att lära av erfarenheten och överväga ändringar.
Vad som återstår
Insändaren avslutas innan en fullständig slutsats publiceras i texten som når dagspressen. Däremot framgår tydligt att författaren efterlyser en återkoppling i politisk eller administrativ bemärkelse: att regionen tar lärdom av resultatet och eventuellt omprövar både uppdrag och ersättningsmodell för att säkerställa att förebyggande hälsosamtal når avsedd målgrupp.
Frågan om hur primärvården ska balansera akuta behov mot förebyggande insatser, samt hur resurser fördelas, kommer sannolikt att bli en fortsatt angelägen lokal politisk och administrativ diskussion i Västernorrland.
